Täby behöver valfrihet och rationell styrning

Täby är en bra kommun, men på senare tid har viljan att i samförstånd bygga en bättre kommun eroderat. I stället drivs nyliberal symbolpolitik. Låt mig ge tre exempel.

1. Tvångsprivatiseringen av ­Tibble gymnasium utgör ett avskräckande exempel för alla ansvarstagande kommunpolitiker. Skolan överläts till två privatpersoner för värdet av inventarierna trots att marknadsvärdet uppskattades till åtminstone det dubbla. Domstolsavgöranden – som Täby i efterhand vägrat följa – visar att kommunen bröt mot lagen.

2. Täby har i praktiken förbjudit kommunal barnomsorg. Med en förvirrad retorik om valfrihet har möjligheten att välja för familjer som önskar kommunala alternativ avskaffats. Principerna lever kvar även efter att Moderaterna tappat majoriteten. Inte ens när en förskola i höstas kom på obestånd med stor oro bland föräldrar och personal orkade ansvariga folkpartistister ta ställning för ett kommunalt övertagande.

3. Nyligen har Täby beslutat avveckla all hemtjänst i egen regi, utan analys av konsekvenser för brukarna som berövas sin trygghet och valfrihet. Personalen fråntas uppdraget trots att verksamheten uppfyller alla villkor enligt lagen om valfrihetssystem och kommunen tappar verktyget att garantera kapaciteten.

Det finns i Täby ingen politisk oenighet om betydelsen av valfrihet. Det är ett värde i sig att verksamheten har hög kvalitet men också att människor själva kan välja barnomsorg, skola och äldreomsorg. Striden står mellan oss som vill erbjuda kommunala alternativ och de som menar att allt måste vara privat, även om det innebär sämre lösningar för brukarna och skatte­betalarna.

Det behövs mer än någonsin politisk förnyelse. Samma argument som förde den moderatledda regeringen till Rosenbad efter ett långt socialdemokratiskt maktinnehav är giltiga i Täby. Även den som inte väljer en socialdemokratisk valsedel till riksdagen eller landstinget har all anledning att stödja oppositionen i nästa kommunval.