ANNONS

Tänk på de ensamma föräldrarna

ANNONS

Svar på insändaren ”Långa dagis­dagar” den 11 mars:

Kära ”Farmor”, du häpnar över att en del barn har långa dagar på dagis. ”Stackars små barn”, skriver du.

Jag är en ensamstående mamma, med full vårdnad – pappa, farmor och farfar finns inte med i bilden. Mormor och morfar bor långt bort. Jag är inte någon höginkomsttagare och behöver arbeta heltid för att klara vår försörjning, det vill säga nio timmar om dagen. Det tar mig 45 minuter att köra till mitt arbete. Så hur skulle det gå ihop med ditt förslag om max nio timmar för barn på dagis tycker du?

Det du säger känns som ett påhopp, tänk på att inte alla har mamma, eller farmor som kan hjälpa till. Jag är stolt över att jag klarar mig själv, arbetar, inte får några bidrag, får allting att fungera. Utan hjälp. Men när jag läser din insändare blir jag fruktansvärt irriterad över människor som inte tänker längre än näsan räcker. Så du farmor, tänk om!

Mamma

ANNONS