Till er som inte bryr er om era barnbarn

Hej alla far- och morföräldrar som trots tid, god hälsa och goda möjligheter ändå låter bli att träffa era barnbarn.

Hej, ni som prioriterar er själva. Som prioriterar nöjesliv, golf, nya kärlekspartners och vänner framför att få era barns barn att känna sig speciella. Viktiga. Som en del av en släkt.

Ni som inte en endaste dag förra året spenderade ensamtid med era barns barn. Ni tog dom inte till Skansen, inte till Junibacken, inte till Gröna Lund, inte på bio och inte till simhallen.

Ni bjöd inte ens hem dem på fika. Ni tog dem inte till lekparken 500 meter från ert eget hus.

Ni hämtade inte från fritids eller dagis. Ni läste inte en bok. Ni satt inte ner i fem minuter och ritade en teckning. Ni åt inte en glass med dem.

Hej ni som inte gjorde någonting med era barnbarn förra året. Och till jul och födelsedag bemödade ni er inte med att gå in i en affär och leta efter en present till ett litet barn som älskar presenter.

Hej, ni som i stället kom med pengar till ett litet barn på hens födelsedag. Ett litet barn som skulle bli glad över en tom kartong, bara den var inslagen i vackert omslagspapper med snöre.

Ett halvår har snart gått på det nya året. Hur många gånger har ni träffat era barnbarn? Ingen? Nehej.

Jaja. Snart är barndomen slut. Snart är de här små bekräftelsetörstande barnen ute i världen och pluggar och reser och skaffar familj.

Och var är ni själva om några år? På hemmet? Jaha. Och klagar över att ingen kommer och hälsar på?

Jaha. Well, well well. Räkna inte med mig. Inte en endaste gång kommer jag att säga åt mina barn att gå och hälsa på er.

Inte en endaste gång.

Förälder till ett barn

Skribenten är besviken på far- och morföräldrar som prioriterar golf­rundor och nya kärlekpartners framför en tur till lekparken.arkivfoto

Var är ni själva om några år? På hemmet. Jaha. Och klagar på att ingen kommer och hälsar på?