”Varför offra 700 hus­håll för 13 familjer?”

Stadplan från 1930, kvarteret Marmorn vid Lundagatan
Lundagatan och kvarteret Marmorn i stadsplanen från 1930.
”Varför offra miljön för 700 hushåll för att skapa 13 radhus till lika många familjer?”, undrar skribenten om de planerade husen på Lundagatan.

Under hösten har utredningar om radhus på Lundagatan kommit.

Naturutredningen konstaterar att flera skyddsvärda träd måste offras, luftutredningen visar att de uppställda miljömålen vad gäller partikelutsläpp inte kommer att klaras. Bullernivåerna kommer att överskriva gränsvärdena.

Söder kan få 17 stadsradhus

Utredning kritiserar planerna

Den utredning som borde få politikerna att definitivt slänga detta projekt i papperskorgen är från Nyréns arkitektkontor.

Utredningen skriver att ”den föreslagna bebyggelsen påverkar det lokala värdet av slänten och bergsskärningen negativt”.

Den gröna kopplingen ”mellan de berg som sparats i mer ursprunglig form, Högalidsberget och östra delen av Skinnarviksberget, försvinner”.

De läsbara spåren av ”hur det sena 1800-talet bemästrade topografin för kvartersstaden” minskar.

Särskilt skulle den ”stadsbyggnadsidé som ligger bakom kvarteret Marmorn” påverkas negativt: ”Kvarteret Marmorn är betydelsefullt då det tillhör de första renodlade funktionalistiska bostadsprojekten i Stockholm.”

Med radhusen ”försvinner delar av den gröna kransen som är en bärande del av stadsplaneidén, som utgör bebyggelsens golv, och ger ljus och rymd runt husen”.

Byggnaderna smälter inte in

I den bifogade bilden från stadsplanen 1930 framgår tydligt den röda linjen längs nedre Lundagatan som markerar gränsen för planeringen av Marmorn och Skinnarviksringen.

Radhusen ”minskar upplevelsen av berget som podium för kvarteret Marmorn”. Omfattningen av bebyggelsen gör att den ”på intet sätt smälter in i berget”.   

Mörkare på vintern

Höjden på radhusen skulle minska gatans ljusinfall särskilt under vinterhalvåret, ”där kvarteret Marmorns putsade fasader i dag reflekterar södersolen”.

Det mörka teglet riskerar i stället ”att bidra till ett mörkare gaturum vid nedre Lundagatan.

Grannar protesterar – grönområdet försvinner

Det kallt grå teglet avviker från den i övrigt varma färgskalan längs med gatan och i den klassiska stenstaden i övrigt”.

Varför offra miljön för 700 hushåll för att skapa 13 radhus till lika många familjer?

Kommer politikerna i Stockholms stad att ta hänsyn till dessa argument?