Min lokala hjälte

Vilken egendom kommer slumpas bort härnäst?

När nyheten kom om att skeppet Ariel skulle bli kvar på Dalarö så blev jag väldigt glad. Hon är ju en slags symbol för vår hamn och vissheten om att verksamheten skulle drivas av de tidigare anställda gjorde att jag glatt skickade ett grattis och en fråga om hur man kan hjälpa till. Tänkte mig en slags stödförening som skulle hjälpa till att ge projektet ekonomisk bärkraft. Jag vet ju också vad sådana här lite mer äventyrsinriktade aktiviteter betyder för ungdomar som söker spänning i tillvaron på fel sätt.

Så nås jag av den trista nyheten att alliansen inte lät försäljningen gå till på normalt sätt genom upphandlingsnämnden utan låtit socialnämnden klippa till efter första grundläggande anbud – 50 000 kronor för ett fartyg värt mellan 500 000 kronor och

1 500 000 kronor! Glädjen förbyts i ilska.

Att Dalarö får behålla sitt vackra fartyg uppvägs inte av att gemensam egendom slumpas bort – troligen långt under vad anbudsgivaren kunnat drömma om. Det som ytterligare kunnat ena Dalarö i vårt arbete för kulturmiljö och samhällsnytta ger nu en fadd smak i munnen och det är inte alls lika roligt längre att gå ner i hamnen och tjusas av blickfånget.

Funderar på vad som kommer härnäst. Ska vi hyresgäster som tidigare tackade nej till förra majoritetens erbjudande att köpa Haningebostäders fastigheter på Dalarö för dryga 100 miljoner kronor nu erbjudas dem för mellan 3,3 miljoner kronor och 10 miljoner kronor? Eller kanske det gamla kommunalhuset eller daghemmet kan säljas för 100 000 kronor? Eller varför inte gå lite längre, sälja Årsta slott för en spottstyver?

Vad blir kvar av vår gemensamma egendom om den nuvarande politiska majoriteten får fortsätta? Och vad blir det i så fall kvar av vår solidaritet och vilja att göra något tillsammans?

Carin Flemström (S), Dalaröbo och ledamot i stadsbyggnadsnämnden

Skribenten är upprörd över att Ariel såldes till ett lågt pris och undrar vad som kommer säljas härnäst. Arkivbild: Pekka Pääkkö

Eller varför inte gå lite längre, sälja Årsta slott för en spott-styver?