Min lokala hjälte

(rubrik saknas)

Den skrattande polisen, den sjungande detektiven och den gråtande ministern är fiktiva ­figurer. Den cyklande fotografen finns på riktigt.

Årstabon Martin Stenmark tar sig på två hjul till och från alla jobb, i ur och skur, året om.

– Jag började i december. Då var det tungt med snö och is, men det gick bra. Senaste veckan har faktiskt nästan varit värre. ­Byiga vindar som daskar i ansiktet från ­olika håll, säger Martin Stenmark.

Men han ångrar inte sitt beslut – tvärtom.

– Jag älskar att cykla! Det är så kul. Nu när jag cyklar så mycket i vardagen har jag nästan svårt att skilja på jobbdagar och ­lediga dagar.

I sex år färdades Martin kollektivt till och från alla uppdrag. Han testade både rullväska och ryggsäck för utrustningen, men inget fungerade riktigt bra.

– Jag blev så trött på att släpa grejer på buss och tunnelbana. Det tar musten ur en, mer än när man cyklar.

Första tanken var att skaffa en assistent som skulle hjälpa till med kamerautrustningen, för att Martin själv skulle kunna ta cykeln i stället för SL. Men så började han fundera på om det inte skulle gå att ta prylarna på cykel.

– Jag kollade runt, hittade den här, och inom en vecka hade jag köpt den, säger Martin och visar cykeln av märket Bullitt som står parkerad i cykelförrådet.

Det tar en liten stund att packa på utrustningen och att knixa den 230 centimeter långa skönheten ut på gatan, men när det väl är gjort går allt i ett huj.

I dag ska Martin porträttera Johan von Schreeb, en av grundarna till Läkare utan gränser. 40 minuter innan han ska vara på plats på Karolinska i Solna trampar han iväg från Årsta. Snabbare än att åka kollektivt. Och snabbare än bil, åtminstone i rusningstid.

– Jag har en bil, men använder den aldrig i jobbet. Det känns bara meckigt med köer och att hitta parkering. Dessutom är det ju en klimatbonus att cykeln inte släpper ut några avgaser.

Ytterligare en bonus är att cyklingen ger gratis motion.

– Det är på en mer egoistisk nivå och inget huvudskäl för mig, men absolut en fördel det också, säger Martin innan han sätter av bort mot Årstalänken och vidare mot Solna.