Min lokala hjälte

(rubrik saknas)

Blomkål. Utmärkt som puré ­eller crème mörkokt i grädde och smör. Eller bryn den hel i en panna i lite smör – stoppa in den i ugnen på 200 ­grader och låt ugnsbaka i 30 minuter.

Grönkål. I Sverige läggs grön­kålen gärna på julbordet. Den innehåller massor av C-vitaminer, A-vitaminer och E-vitaminer. foto: ulrika lind

Brysselkål. Ett måste till söndagssteken. Många gillar brysselkålen bättre om den varit fryst. Det beror på att stärkelsen i grönsaken vid kyla omvandlas till socker.

Svartkål. Sägs vara en korsning mellan savojkål och grönkål. I Italien älskas svartkålen. Gör en svartkålssoppa eller använd den fint strimlad i wok. Kålen går också bra att fritera till märkligt goda chips.

Broccoli. Blir en mumsig historia marinerad i lite citron över natten ­eller som ångkokt med en klick smör och lite salt.

Vitkål. Tråkig? Tvärtom, hävdar proffsen att den är fantastisk. Koka brunkål genom att bryna kålen i mindre bitar i en panna i smör. Häll på grädde och låt långkoka.

Savoykål. Gräddstuvad savojkål är fantastisk. Gör kåldolmar med de stora bladen eller koka dem hela i vatten och smör och fyll med brunkål.

Spetskål. Gräddstuvad är den om möjligt ännu mer fantastiskt. Söt, god och ett härligt tillbehör till det mesta.

Romanesco. Eller broccolo som den också heter är förtvivlat god att koka sönder i lite grädde och smör. Blanda gärna i några buketter blomkål. När buketterna är kokta mosar du och gör en härlig dip.

Rödkål. Fin i sallad färsk och strimlad. Eller varför inte göra en coleslaw?

Kålrot. Gör ett mos. Koka mjuk i saltat vatten. Blanda gärna två delar kålrot med en del potatis och en del morot.

Kålrabbi. Smakar bäst tidigt på säsongen. Kokas i lättsaltat vatten och avnjuts i sin mjälla form tillsammans med liten klick smör.