Äldre mammor var vanligare förr

Antalet kvinnor som får barn när de är över 40 år har fördubblats under 2000-talet. Ändå är det inte alls lika vanligt som det var förr i tiden.

Mammorna blir allt äldre. Det är den bilden som brukar ges. Det är visserligen sant i ett kortare perspektiv, men tittar man historiskt ser det annorlunda ut.

De senaste åren har allt fler kvinnor fått barn efter 40. Antalet har fördubblats under 2000-talet. Av barnen som föddes 2012 hade fyra procent mammor som var 40 år eller äldre, en tredjedel av dem föds i Stockholms län.

Stockholmsmammorna är också äldre än snittet, här är sex procent 40 år eller äldre.

Men jämfört med 1700- och 1800- talet är det färre äldre mammor i dag. Då föddes tolv procent av alla barn av mödrar över 40 år. Tittat man på antalet barn per tusen kvinnor var det tio gånger fler som föddes av mödrar över 40 år jämfört med idag.

– Vi ville vända på perspektivet. Vi hör mycket om att vi blivit äldre när vi föder barn, men man jämför alltid med den period när mammorna var som yngst. Under 60- och 70-talet var kvinnorna som yngst när de fick sitt första barn och när de fick barn som helhet, säger Lotta Persson, demograf vid Statistiska centralbyrån.

Inte heller var förstföderskorna särskilt unga förr i tiden. Det finns ingen statistik över ålder på förstföderskorna från 1800-talet eller början av 1900-talet. Men man vet att det första barnet brukade komma något år efter giftermålet och medel­åldern för giftermålet var under andra hälften av 1800-talet 27 år.

Den stora skillnaden är naturligtvis att kvinnorna fick betydligt fler barn på 1800-talet – i genomsnitt 4,5 barn.

– Men barnlösheten var också högre. Var fjärde ­eller var femte kvinna var barnlös, vilket innebär att många kvinnor fick betydligt fler barn, säger Lotta Persson.

Att kvinnor i åldersgruppen 45 till 49 år får barn är väldigt ovanligt i dag. Färre än ett barn per tusen kvinnor föds av en såpass gammal mamma jämfört med 20 barn i slutet av 1800-talet.