Elbilar körs på skena – som barndomens bilbana

Inom en snar framtid kan fordon gå på skena på de stora vägarna. Det tror Gunnar Asplund, vd för Elways.
Inom en snar framtid kan fordon gå på skena på de stora vägarna. Det tror Gunnar Asplund, vd för Elways.
Elöverföring under färd kan snart vara en verklighet ute på vägarna.

På en testbana vid ­Arlanda går fordonen på skena.

Los Angeles har en liknande lösning i hamnen. Men Sverige kan bli först i världen med elvägar. Två varianter testas just nu – i Gävle trådladdas fordonen ovanifrån och utanför Arlanda med skena underifrån.

– Vi vill se hur tung trafik kan laddas. Vi har ju ett mål att ha en fossilfri fordonsflotta och då kan elvägar vara en lösning. Kontinuerlig laddning under färd för tung trafik vore ett bra komplement till järnvägen, säger Lisa Silvemark, projektledare vid Trafikverket.

På testbanan vid Arlanda går en snabelliknande arm ner från bilen till en elskena, och på så vis får bilen ström.

– Det känns fantastiskt att vi har kommit så här långt. Men tekniken är egentligen inte så komplicerad – det är som en vanlig bilbana, säger Hans Säll, affärsutvecklingschef vid NCC Roads.

Om cirka ett år ska det börja byggas en riktig två kilometer lång elväg i närheten av Arlanda där framför allt lastbilar ska testas.

EN av flera parter bakom projektet är Elways som står bakom tekniken.

Gunnar Asplund, vd vid företaget Elways, är positiv till Trafikverkets satsning.

– Trafikverket är först i världen med att undersöka elvägar. Det är ju en svensk tradition att vara tidigt ute och utveckla teknik – vi är ett lagom stort land och kan göra sådant här.

På lastbilarna ska bakhjulen tas bort och i stället sätts det på en axel med motorerna i hjulen. Sedan tillkommer armen som går ner i vägskenan. Lastbilen har sedan elektronik som ser till att den får mer el när det trycks på gasen.

– Det är fascinerande vad lite kontakt med el det krävs för att kunna driva en lastbil.

Målet, menar Gunnar Asplund, är att ta bort koldioxidutsläpp och fossila bränslen.

Han tror att elskenor längs med våra stora vägar och motorvägar kan vara möjlig om några år. Flera fordonstillverkare är redan med på tåget, säger han.

– Sedan krävs det ju politiska beslut. Men de tekniska lösningarna kommer att finnas.

Att bygga elskenor på befintliga vägar kostar en del. För 2 000 ­kilometer skulle räkningen landa på cirka 100 miljarder kronor.

– För att jämföra så importerar vi 50 miljarder fordonsbränsle om året. Det är väldigt mycket med 100 miljarder men det är både miljövänligare och mer ekonomiskt – elen kostar ungefär en fjärdedel mot bensin och diesel för motsvarande transportarbete, säger Gunnar Asplund.

Säkerhetsaspekter kvarstår att analysera. Men i framtiden kanske vi åker på skena.