(rubrik saknas)

Allt fler friska personer utan några symtom på sjukdom vill undersöka sin hälsa. Utbudet är enormt.

Men vad kostar en hälsokontroll, och vad får man för pengarna?

Bilen besiktigas en gång per år, hur ofta kollar du upp din kropp? I stället för att invänta kraschen kan du förhindra och förebygga bland annat cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Så argumenterar förespråkarna av hälsokontroller.

Å andra sidan kom en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering för ett par år sedan fram till att allmänna hälsokontroller inte gör någon nytta alls.

Hur det än är tycks efterfrågan finnas. En snabb sökning på nätet visar att utbudet är väldigt stort. Och varierat. En enkel hälsoundersökning kan kosta under tusenlappen. I andra änden av spektrat finns de mest avancerade kontrollerna med dna/genetik-analys, magnetröntgen och ultraljud, för 25 000–60 000 kronor.

Vanligast är att priset ligger på 2 000–3 000 kronor. En sådan Hälsoundersökning Medium på Sturebadet Quality Care valde Lokaltidningen Mitt i att testa.

Steg ett är att fylla i ett formulär med frågor om sådant som kostvanor, fysisk aktivitet och arbetssituation. Mina svar får jag diskutera tillsammans med en sjuksköterska innan det är dags för att ta blodprov och blodtryck.

Åtta dagar senare är det återbesök, nu hos läkare, för att få mina provsvar. Av blodprovets 25 olika resultat är bara en bråkdel möjliga att förstå för en lekman, men doktor Mats Flygare förklarar punkt för punkt hur resultatet ska utläsas.

– Här är ditt kolesterolvärde, det ligger inom referensvärdet som du ser här, säger han och pekar på en av de många raderna.

Kolesterolvärdet och blodtrycket ger, tillsammans med informationen att jag är en 45-årig man som inte röker, en prognos för risken att jag ska drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom de närmaste tio åren.

– Det är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Jag har en scoretabell här och den visar att den statistiska sannolikheten att du drabbas inom tio år är … nu ska vi se … noll procent.

Jag är alltså inte i någon omedelbar riskzon. Men om jag hade varit det så hade det varit bra att få veta det, tycker Mats Flygare.

– Ja, för då går det att göra något åt det, både kolesterolet och blodtrycket.

Mats Flygare verkar inte vara någon fanatisk förespråkare, men hans rekommendation är ändå att man gör en första kontroll i 30-årsåldern för att få besked om blodtryck, kolesterol och blodsocker.

– Sedan kan man gå med några års mellanrum, lite beroende på vad den första undersökningen visar, säger han.

Enligt Anna Nergårdh, chefläkare i Stockholms läns landsting, finns det dock inget bevis för att man upptäcker sjukdomar tidigare genom rutinmässiga hälsokontroller – ej att förväxla med landstingets riktade screeningprogram som hon tvärtom anser är mycket viktiga att delta i.

– Men om man känner en oro för sjukdomar som går i släkten eller risker med ens livsstil som kan vara hälsopåverkande kan man kontakta sin vårdcentral. Då kan läkaren göra en bedömning av vilka prover som är värdefulla, säger hon.

Fakta

hälsokontroller i alla storlekar