Krav på bättre vård för TBE-patienter

Sjuka är kritiska till hur sjukvården hanterar patienter som drabbats av borrelia.

Nu drar Smittskyddsinstitutet igång en utredning för att förbättra diagnostik och behandling.

Borrelia- och TBE-föreningen skriver i ett brev till socialminister Göran Hägglund (KD) och sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) att sjukvården inte kan hantera borrelia.

– Svensk sjukvård klarar inte att ställa diagnos på långvarig borrelia och klarar heller inte behandlingen på ett bra sätt, säger Karl-Åke Söderberg från Sollentuna.

Han drabbades själv av borrelia 2001 efter att ha blivit biten av fästing på sitt sommarställe i Roslagens skärgård. Karl-Åke Söderberg är, som många andra i föreningen, missnöjd med bemötandet från den svenska sjukvården och har därför sökt vård utomlands.

– Vi vill att borrelia blir anmälningspliktigt. Som det är nu saknas officiell statistik över hur många som egentligen drabbas. Vi uppskattar att runt 10 000 människor får sjukdomen varje år, säger han.

Ett av problemen sjukvården ställs inför är att borrelia ger symtom som huvudvärk, illamående och yrsel som stämmer in på en rad andra allvarliga sjukdomar. Föreningen anser därför att långt fler är sjuka i borrelia än vad sjukvården tror.

Smittskyddsinstitutet inleder nu en utredning och ska granska svenska och internationella rekommendationer för hur sjukdomen ska diagnostiseras och behandlas.

– Det är tyvärr svårt att ställa diagnos på borrelia. Vi ska granska de metoder som tagits fram och analysera det vetenskapliga underlaget. I slutändan ska vi lämna en rekommendation. Vi kommer att vara klara någon gång efter sommaren, säger Anders Tegnell, avdelningschef vid Smittskyddsinstitutet.

Borrelia- och TBE-föreningen är avvaktande till utredningen.

– Det är i alla fall en bra början. Men vi är inte nöjda förrän den svenska sjukvården verkligen behandlar sjukdomen, säger Lars-Åke Söderberg.

Fästingar kan ge ­borrelia och TBE.