Polisen slår larm om ökning av id-kapningar

Bedragare kan låtsas vara ens bekanta och via nätet be om personuppgifter och kontonummer.
Bedragare kan låtsas vara ens bekanta och via nätet be om personuppgifter och kontonummer.
Bedrägerierna, där datorer och kontokort är inblandade, ökar.

– Lämna aldrig ut dina personuppgifter till okända avsändare, säger Ditte Westin vid polisens bedrägericenter.

I Stockholms län skedde 1 500 id-kapningar och cirka 300 fall av kontokortsbedrägerier i juli månad.

– I år ligger alla typer av bedrägerier över de senaste fyra årens medelvärde. De har minskat under en längre period, under flera år, men nu ökar de igen, säger Ditte Westin vid polisens nationella bedrägericenter.

Kontokortsbedrägerier innebär att gärningspersonerna på något vis får tag i ett kontokort, och handlar med det. Ett sätt är att tjuvarna bevakar brevlådor, för att på så vis komma över personuppgifter och kunna beställa ett kort i adressatens namn.

Det bästa man kan göra för att skydda sig är att sätta lås på brevlådan och ha koll på sin post, uppger Ditte Westin.

– Om man väntar brev som kan innehålla personuppgifter och de inte dyker upp, ring och kolla om någon har gjort en kreditupplysning.

Det som gärningsmännen gör med kontokortet är förstås att handla varor eller tjänster, medan räkningen går till kortets ägare.

– Och har man inte gjort ett kreditköp själv så förstår du då direkt att det är något fuffens. Får du en faktura på en vara eller tjänst som du inte har beställt – polisanmäl och bestrid fakturan.

Andra sätt att försöka undkomma bedragarna är att skydda sin kod och att inte exponera sina personuppgifter i onödan, råder Bitte Westin. Det är även personuppgifter som bedragarna använder när de luras via datorn.

– Så fort du blir uppsökt av någon som vill ha personuppgifter via mejl eller sms så är det i regel så kallad phishing eller nätfiske. Bedragaren kan exempelvis låtsas vara en bekant – men vänner frågar inte varandra om uppgifter på ett sådant sätt, säger Bitte Westin.

Phishing innebär att gärningsmannen på olika sätt ”fiskar” efter ens uppgifter på internet. Bedragarnas syfte är att få mottagaren att skicka pengar, besöka en hemsida, köpa något eller skicka person- och kontouppgifter.

Det är vanligt att länken ser bekant ut, med skillnaden att en extra bokstav eller siffra lagts till i webbadressen. Den falska länken går till en sida som är identisk med den ursprungliga, enligt polisen.

– Det är svårt att skydda sig, men generellt: Klicka inte på länkar som kommer via mejl, säger Bitte Westin.

En typ av bedrägerier har däremot minskat – de så kallade åldringsbrotten.

– Det gör mig glad att vi har en nedgång av bedrägerier mot äldre personer nu den senaste månaden. Vi hoppas att det är ett trendbrott som håller i sig.