Min lokala hjälte

Sur fisk gör Malin glad

På torsdag är det surströmmingspremiär. Nybörjarna Jennifer Perey och Calle Godani lär sig surströmmmingens hemligheter av Malin Söderström (i mitten).
På torsdag är det surströmmingspremiär. Nybörjarna Jennifer Perey och Calle Godani lär sig surströmmmingens hemligheter av Malin Söderström (i mitten).
Här är en fisk som enligt japanska forskare ger ifrån sig matvärldens mest potenta stank. I dag ska jag stoppa den i munnen på min första surströmmingsskiva.

En sak är tydlig: surströmming lämnar ingen oberörd.

Öppnar man en burk så antingen springer folk för livet eller flockas kring burken.

De senare tillhör de invigda –ett hemligt sällskap av människor som påstår att det döljer sig en delikatess bakom stanken. Jag bad en av dem om att få bli invigd även jag. I dag är det dags. Kocken Malin Söderström, som driver Moderna museets restaurang och Restaurang Hjerta, ska bjuda på surströmming.

Hon är helt rätt person. På Restaurang Hjerta ordnas surströmmingsskivor flera gånger om året. Malin är med i Surströmmingsakademin och har till och med sitt eget märke av surströmming. Nyligen var hon med i nationell amerikansk radio och pratade sig varm för surströmmingsätande.

Vi är fyra som ska äta tillsammans: Malin Söderström och restaurangchef Titti Blixth är inbitna surströmmingsälskare, medan jag och souchefen Jennifer Perey är nybörjare.

Jag har tagit sats inför det här, försökt att peppa mig själv. Lite nervös är jag. Men Malin lugnar:

– Jag har bjudit rätt många nybörjare på surströmming och folk brukar alltid gilla det, säger hon och visar hur man öppnar burken.

Lukten påminner mycket om fransk brie de meaux – fast starkare.

– Så fort man känner lukten rinner snålvattnet till, säger Titti Blixth och börjar rensa en fisk.

– Tålamooood. Vanligtvis börjar jag med en filé så att jag ska slippa vänta, sedan tar jag en hel där­efter, säger hon medan hon fördelar fiskköttet över ett tunnbröd med potatis och lök.

– Nä nu hugger jag in.

Jag följer hennes exempel och tar en tugga med en stor bit surströmming. Det får bära eller brista.

Men det bär. Smaken spelar på tungan. Det är salt och surt och massor av umami, ni vet de där jästa tonerna som gör smaken stor i munnen. Det är faktiskt inte det minsta äckligt. Jag äter upp min macka och gör en till.

Jennifer som är från Filippinerna känner igen smaken hemifrån.

– Det smakar som vår fish sauce. Jag ska ta med det här till Manilla och introducera för familjen.