Fler läkare ska bli ett lyft för vårdcentralerna

Satsningen är bra, men det behövs ännu fler läkare, menar Gunnar Berglund.
Satsningen är bra, men det behövs ännu fler läkare, menar Gunnar Berglund.
Fler doktorer på vårdcentralerna – och du ska kunna lista dig hos en namngiven läkare.
Satsningen om 315 miljoner kronor ska ge ett lyft till vårdcentralerna.

Totalt har 360 miljoner kronor extra avsatts i Region Stockholms budget för att förstärka primärvården under 2019. Av dem föreslås nu 315 miljoner gå till vårdcentralerna.

Bristen på personal, framför allt läkare, har orsakat långa väntetider på många vårdcentraler, något som också var en stor fråga inför valet i höstas. Ofta har de tvingats anlita hyrläkare, vilket dränerar ekonomin.

Mer pengar för svårt sjuka

Vårdcentralerna får nu inte bara mer pengar, utan pengarna omfördelas också. Tanken är att de som behöver vården mest ska prioriteras.

Den fasta ersättning som vårdcentralerna får för de patienter som valt att lista sig höjs med 155 miljoner kronor.

Samtidigt sänks den åldersrelaterade ersättningen. Patientens individuella vårdbehov ska väga tyngre. Behovet beräknas utifrån diagnos och socioekonomiska faktorer.

Egen husläkare

En annan satsning är att alla patienter ska kunna välja en namngiven husläkare, något som redan är möjligt på en del vårdcentraler.

Men då krävs det ju också att det finns tillräckligt med doktorer. Det har man tänkt att lösa genom att även läkare som inte är fast anställda, eller som går sin specialistutbildning, ska kunna vara husläkare.

Fler utbildas

Dessutom ökas antalet utbildningsplatser för specialistläkare i allmänmedicin, så att det blir fler doktorer på vårdcentralerna. Nu i vår beräknas målet om 595 ST-tjänster i allmänmedicin uppnås.

Totalt innebär ökningen cirka 100 fler listningsbara läkare, en ökning med tio procent, enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 

Förslaget får ris och ros

Inför valet i höstas gav Kersti Ejeby, chef på Gustavsbergs vårdcentral, sin syn på vad som krävs för att få primärvården på fötter. Då var hon inte nådig. Nu låter hon hälsa att det åtgärdspaket som presenterats ser bra ut.

Läkarföreningens Gunnar Berglund är mindre imponerad. Det har gått så många år utan att vårdcentralerna har kompenserats för kostnadsökningar, att det behövs ännu mer pengar, menar han.

– Det här kommer inte att korta några köer, säger han.

Och 595 ST-tjänster räcker inte långt, det behövs 1 000 nya distriktsläkare de närmaste åren, enligt Läkarföreningens beräkningar.

– Allt fler uppgifter läggs på primärvården, dessutom skickar sjukhusen allt fler patienter hit, säger han.

Orättvist kräva vinst

Även Socialdemokraterna i Region Stockholm tycker att satsningen är för liten, och kommer för sent.

– Vårdcentralerna går på knäna och det har vi påtalat länge. Vi hade velat satsa ytterligare 100 miljoner kronor, säger oppositionsrådet Talla Alkurdi.

Hon vänder sig också mot att de landstingsägda vårdcentralerna ska leverera vinst till landstinget, för att bli ”konkurrensneutrala” gentemot de privata.

– Det är inte rättvist då de tar ett större ansvar för de svårast sjuka och för att minska hälsoklyftorna, säger hon.

Fakta

Så får vårdcentralerna pengar

Det finns över 200 vårdcentraler i Region Stockholm (landstinget). 68 vårdcentraler är landstingsdrivna och övriga privata.

Alla vårdcentraler ingår i systemet med vårdval, där vårdgivare fritt kan etablera sig.

De får ersättning av Region Stockholm via avtalet ”vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård”.

Ersättningen baseras på antal listade patienter, diagnoser, befolkningens ålder, och socioekonomiska faktorer.

Vårdcentralerna rapporterar in alla data till Region Stockholm som betalar ut ersättning.

Källa: SLL