ANNONS

Från helgon till politisk ikon – så blev Lucia den hon är

Lucia. 2019.
Visste du att den svenska lucian från början bjöd på brännvin och fläsk – inte glögg och pepparkakor?
Från brännvin och fläsk till glögg och pepparkakor.
Sedan Lucia kom till Stockholm och förändrade traditionen har hennes firande skapat stor debatt.
– Lucia har förändrats med tiden och nu har hon blivit en del av politiken skulle man väl kunna säga, säger Lena Kättström Höök.
ANNONS

Se på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår. Sankta Lucia, Sankta Lucia. 

Den 13 december ekar luciahymnen långväga i Stockholm såväl som i hela landet. Trots heta debatter om pepparkaksgubbarnas vara eller icke vara i tåget, manliga lucior och ifrågasättande av det blonda luciaidealet lever traditionen vidare.

– Själva firandet är inget som minskar, snarare tvärtom. Det är en tradition som ständigt förändras och engagerar, säger etnologen Lena Kättström Höök.


 Luciatåget sjöng på Älvsjö station


Lucia bjöd på brännvin och fläsk

Faktum är att lucia till en början inte alls var låst till en strikt tradition med en lucia och hennes tärnor. Under 1800-talet och luciafirandet mer en kul grej där lucian kunde vara manlig och tärnorna bagare eller sotare. Någon glögg och pepparkakor var det heller inte tal om – snarare brännvin och fläsk.

Men när firandet spred sig från Västsverige, där det började, och till sist nådde Stockholm förändrades det.

– När Skansen grundades 1892 ville man visa upp lokala svenska traditioner och satte då ihop ett luciatåg liknade det vi förknippar lucia med i dag, säger Lena Kättström Höök.

Lucia. 1935.

Stockholms Tidningens framröstade lucia Margareta Skog på Berns 1935. Foto: Aftonbladet/Stockholms stadsmuseum

Ridande luciatåg blev succé

Året därpå, 1893, anordnade Stockholms Dagblad, tillsammans med handelsföreningen i Stockholm, ett eget luciatåg där lucian tillsammans med sina tärnor tågade till häst genom stan.

ANNONS

Tåget med den blonda kvinnan klädd i vitt lakan med ljus i sitt hår blev en supersuccé och blev ett återkommande inslag i Stockholm. Det var efter det som skönhetstävlingarna, att rösta fram årets lucia, tog fart – något som på senare tid har väckt stor debatt.

Lidingö var en av de sista kommunerna i länet som slutade med sin luciaomröstning.

– Vi och musikskolan kom överens om att lägga ner omröstningen. Det kanske är tre år sedan nu. Det uppskattades av tjejerna som slapp tävlingshetsen och kanske oron över att ha fel hårfärg eller så, säger Lions president Roger Anbratt.

Fakta

Lucia genom tiderna

Medeltid:

Präststudenter går stjärngossetåg i församlingarna under jullovet med inspiration från katolska kyrkospel.

1600-tal:

Stjärngossar föreställande de tre vise männen sjunger sånger i byar kring trettondagshelgen. Traditionen lever vidare än i dag bland annat på Möja i Stockholms skärgård.

1764:

Lucia uppträder med vingar och serverar lussebeten till herrgårdsfolk.

1700–1800-tal:

Manliga lucior på universiteten. Till lucia valdes ofta nationens vackraste förstaårsstudent.

1800-tal:

Utspökade ungdomar går lussegång i byarna och tigger mat och dryck. Lussebruden beskrivs ofta som ful och lösaktig.

1820-tal:

Den första kända lucia med ljus i håret – en dräng i Skinnskattebergs herrgård i Västmanland.

1800-talets mitt:

Lucia som vi känner henne idag sprider sig från Västsverige främst i högreståndsmiljöer.

1892:

Luciafirandet startar på Skansen i Stockholm för att visa upp lokala traditioner från Västsverige.

1928:

Lucia blir en medial tävling anordnad av Stockholms Dagblad. Tärnor, stjärngossar och tomtar deltar.

1950-tal:

Luciafirandet blir allmänt i Sverige.

2000-tal:

Heta känslor väcks när skolpersonal försöker begränsa eller styra olika karaktärers vara och icke vara i luciatågen.

2016:

Åhlénskampanj med liten pojke som lucia skapar storm i sociala medier varefter filmklipp på Zlatan Ibrahimovic som lucia blir viralt.

2018–2019:

Svårighet att få kandidater till luciatävlingar då tävling i skönhet upplevs otidsenligt.

Källa: Nordiska museet

FF på förskolornas luciatåg

Det blonda luciaidealet och synen på lucia som en svensk tradition har debatterats vilt under de senaste åren. 2012 fick en 14-årig flicka som utsågs till lucia i SVT utstå en flod av rasism på hatsajter för att hon var mörkhyad och 2016 skapade en liten pojke som lucia storm på sociala medier i samband med en av Åhléns reklamfilmer.

Föräldrar har också reagerat när förskolor och skolor har försökt styra över om pepparkaksgubbar och tomtar är tillåtna i tåget och om lucian ska vara pojke eller flicka.

– Lucia har förändrats med tiden och nu har hon blivit en del av politiken skulle man väl kunna säga. Luciafirandet är en symbol för Sverige utomlands vilket gör att en del använder lucia som argument för svenskhet, säger etnologen Lena Kättström Höök.

Lucia.

Efter hatet mot pojken i Åhlénsreklamen 2016 lades flera luciabilder upp under hashtagen #jagärlucia för att visa sitt stöd mot pojken. Här en av bilderna från ett luciatåg på Enskede gårds gymnasium. Foto: Privat

Pepparkakor före fläsk

Numera verkar luciatågen allt mer likna hur de faktiskt såg ut från allra första början. Vem som är lucia, hur hon eller han ser ut och vilka karaktärer som finns i tåget är återigen mer fritt.

Brännvinet och fläsket har dock fått stanna kvar på 1800-talet – glöggen och pepparkakorna går före.