Häng med på mexikansk glädjefest för de döda

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.
En ofrenda ska innehålla de olika elementen eld, jord, vatten och vind, och byggs i tre
Halloween och allhelgona i all ära.
Men vill du hylla döden med färg, glädje och tequila – då är det den mexikanska högtiden de dödas dag som gäller.

Farstabon Mayte Calderon från Mexikanska föreningen i Stockholm fyller de olika nivåena på offeraltaret till de dödas dag på Etnografiska museet med mat, frukt, tequila, ljus, skelettfigurer, dödskallar och blommor.

Här finns också ett porträtt av nyligen avlidna Kofi Annan och personligasaker kopplade till honom. Varje år lyfter museet fram en död person som hyllas, och i år är det den tidigare FN-generalsekreteraren.

– I Sverige är det mycket rädsla förknippat med döden och att inte våga eller orka pratat om de döda. Vi har ett lite annat förhållningssätt och är inte rädda utan välkomnar de döda tillbaka för en dag. Vi strör ut blommor så att själarna ska hitta hem och vi tror att andarna doftar i sig maten, säger hon.

På Etnografiska museet på Djurgården ligger fokus den här veckan på día de muertos, de dödas dag. Den mexikanska högtiden där döda hyllas med offeraltare, ofrenda, infaller på fredag.

Disney bidrog till intresset för döden

Högtiden härstammar från aztekerna, men har sedan spanjorernas intåg blivit en religiös högtid.

Det en glädjefest där man dansar och hyllar de döda

Mayte Calderon, Mexikanska föreningen

På museet har dagen uppmärksammats de senaste 30 åren, men Mayte Calderon menar att det är först efter att Coco, Disney-Pixars Oscarsbelönade animerade film om día de muertos, kom för drygt ett år sedan som ett större intresse väckts för traditionen.

– Det vanliga är att man tror att det är mexikansk halloween, men det är det inte. Även om det finns ett allvar bakom día de muertos så är det en glädjefest där man dansar och hyllar de döda. Man sminkar och klär sig som skelett, men det är inga skrämmande skelett, till skillnad från halloween som är skräck, säger hon.

Fakta

När är det egentligen halloween?

Översatt till svenska betyder halloween ”alla helgons afton”– alltså aftonen före alla helgons dag, vilken i de flesta länder traditionellt är den 1 november. Halloween firas därmed den 31 oktober, men riktigt så enkelt är det inte i Sverige, där alla helgons dag i år är den 3 november.

1953 beslutades det i Sverige att alla helgons dag inte skulle vara datumbestämt, utan infalla lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Anledningen var, enligt Christer Hedin, religionshistoriker vid Stockholms universitet, att industrin inte ville ha en röd dag som kunde infalla under arbetsveckan.

– Det är därför det är så krångligt. Om man skulle anpassa sig till svenska förhållande så skulle man sätta halloween till fredagen före alla helgons dag (vilket i år skulle betyda  2 november, reds anm.). Men egentligen är den rätta dagen 31 oktober.

Veronica Lindström

I Sverige gjorde halloween sitt intåg på 90-talet, och därefter har utskruna pumpor och bus eller godis-rundor med skräckutklädda barn blivit vanligare. Och just nu kör Gröna Lund ett nöjesfält helt i halloween-skrud.

Vill stoppa halloween

I Mexiko jobbar man hårt för att bevara sin tradition och inte låta halloween ta över. Därför ordnas sedan några år tillbaka stora día de muertos-karnevaler där man gärna sminkar och klär ut sig till La Catrina, en figur som skapades som en parodi mot överklassen, men som också är en symbol för döden som inte diskriminerar, säger Mayte Calderon.

– Traditionerna växer och förändras. Och just sminket och kläderna är det som är lätt att ta till sig av här i Sverige, inte det religiösa.

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

Att sminka sig ett skelett och gärna med mycket färger hör numera traditionen till. Foto: Anna Z Ek

Det bekräftar Martin Schultz, intendent på Världskulturmuseerna, med nord- och centralamerikansk kultur som specialitet. Han tror att både halloween och de dödas dag kan växa sig större här, men att vi generellt inte är intresserade av det historiska eller den religiösa delen bakom.

– Vi tycker om det färgglada, vi vill klä ut oss och ha roligt. Och godiset är viktigt. Men vi vill inte att det ställs några- krav på oss som att gå till kyrkan- till exempel-. Vi väljer helt enkelt de delar- som passar oss bäst, säger han.

Fakta

Datum att hålla koll på

31 oktober: Halloween – har sitt ursprung i en keltisk höstfest där eldar tändes för att vägleda de döda och skrämma bort häxor.

1 november: Allhelgonadagen – den ursprungliga kyrkliga högtiden för firandet av helgon.

2 november: Día de muertos, de dödas dag – en mexikansk högtid då man tror att döda kommer tillbaka för en dag.

3 november: Alla helgons dag – egentligen samma som allhelgondagen, men i Sverige flyttad till helgen.

4 november: Alla själars dag – då hedrar vi våra döda närstående, även om de flesta besöker anhörigas gravar redan på lördagen.


Här kan du fira

Under veckan har Etnografiska tillsammans med Mexikanska föreningen día de muertos-tema, med bland annat musik, dans, film och pyssel. Pågår till och med söndag 4 november.

Hela Gröna Lund har förvandlats till ett stort halloween-firande. Där finns också en avdelning tillägnad día de muertos. Pågår till och med söndag 4 november.

Källa: Svenska kyrkan, Tradition och liv av Martin Modéus.

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

I 30 års tid har det byggts ofrenda, som är ett slags altare, på Etnografiska. På bilden en av de första gångerna. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

Ett mexikanskt band i miniatyrformat – tittar du noga ser du att musikerna är skelett. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

På ofrendan, eller altaret, ska finnas saker med personlig koppling till den döda. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

La Catrina är en klassisk symbol för día de muertos. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

På altaret läggs också leksaker med dödssymboler som den här gula kistan. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

De senaste åtta åren är det Mayte Calderon som har smyckat ofrendan på Etnografiska. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

La Catrina är ursprunget till sminkningen. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

En ofrenda ska innehålla de olika elementen eld, jord, vatten och vind, och byggs i tre. Foto: Anna Z Ek

Mayte Calderon Grobet från Mexikanska sällskapet gör ordning ett ofrenda inför Día de Muertos på Etnografiska musset i Stockholm.

MPå årets ofrenda är det Kofi Annan som hyllas. Han har svensk koppling genom sin fru. Foto: Anna Z Ek