ANNONS

Tullverket har ingen koll på skjutvapen som smugglas in

Jesper Liedholm på Tullverket säger att det är svårt att beräkna inflödet av vapen.
Jesper Liedholm på Tullverket säger att det är svårt att beräkna inflödet av vapen.
Tullverkets arbete mot vapensmuggling har stora brister. Det är särskilt allvarligt med tanke på det ökade skjutvåldet i Stockholm. Det slår Riksrevisionens nya granskning fast.
– Jag tycker att vi har jobbat så hårt vi kunnat, säger Jesper Liedholm, kommunikationsansvarig på Tullverket.
ANNONS

Tullverket har ingen koll på hur många skjutvapen som smugglas in i Sverige, enligt en ny granskning av Riksrevisionen.

Samtidigt som det dödliga skjutvapenvåldet har ökat i Sverige, framförallt i Stockholm, minskade antalet beslagtagna vapen förra året.

2017 beslagtog tullen 61 vapen, medan antalet var 41 under 2018.

Under samma tid ökade vapenanmälningarna med 60 procent i Stockholm – från 492 anmälningar 2017 till 787 i fjol, enligt polisens statistik. 

– Det är väldigt svårt att mäta exakt hur många vapen som smugglas in. Jag förstår att Riksrevisionen vill kunna relatera antalet beslag med inflödet, men det går inte att mäta på samma sätt som med narkotika exempelvis, säger Jesper Liedholm, presskommunikatör och tidigare analytiker på underrättelseavdelningen på Tullverket.

Svårt att spåra vapen

Narkotikaanvändningen går att spåra genom analyser av avloppsvattnet, men att utreda hur och när ett vapen tagits in i landet är däremot svårare.

ANNONS

– När polisen beslagtar ett vapen kan det lika gärna smugglats in till Sverige nyligen eller 2001. Många av de vapen som kommer från Balkan tillverkades i början av 1990-talet, säger Jesper Liedholm.

Vapen spårades till italienska maffian, terrorattentat och kriminella nätverk i Sverige

 Jesper Liedholm, Tullverket

Startpistoler byggs om

Han delar upp vapensmugglingen i två typer. Dels illegala vapen som köps på svarta marknaden på Balkan och dels vapen som köps lagligt i andra länder.

Den senare handlar exempelvis om startpistoler som i Sverige byggs om till skarpladdade vapen i illegala vapenfabriker,  vilket Mitt i rapporterat om tidigare.

– Tullverket lyckades 2014 spåra att ett stort antal deaktiverade vapen hade sin källa i Slovakien. Där såldes de helt lagligt med syftet att de skulle användas vid filminspelningar. Men de kunde utan större problem göras om till skarpa vapen igen. Dessa slovakiska vapen har senare spårats till italienska maffian, terrorattentat och kriminella nätverk i Sverige, säger Jesper Liedholm.

Efter Tullverkets omfattande kartläggning ändrade Slovakien sina lagar och beslagen av den typen av insmugglade vapen gick ner.

Kriminalinspektörerna Anette, IGOB och Johan Gustafsson, NOA visar ett beslag av modifierade vapen.

Ett modifierat vapen som beslagtagits i en illegal vapenfabrik i Stockholm. Foto: Christian Lärk

Bristfällande kunskap är ett problem

Trots det slovakiska exemplet tycker Riksrevisionen att Tullverkets arbete mot vapensmugglingen är undermåligt – särskilt med tanke på det ökade skjutvapenvåldet i Stockholm.

De skriver att den ”bristfälliga kunskapsläget om vapensmugglingen är ett problem” och att förhindra vapensmuggling är en av de ”fyra kontrolluppgifter som regeringen anger som särskilt prioriterad i regleringsbrevet”.

Tappade fart när personal bytte tjänst

Den ansvarige för brottsbekämpningen inom Tullverket uppger i rapporten att frågan om vapensmuggling tappade fart när enskilda medarbetare valde att byta tjänst.

– Rapporten bygger på intervjuer och speglar vad många tycker. Vår organisation är inte så stor och därför blir vi sårbara när personer med breda nätverk försvinner. Det tar lite tid innan man kan bygga upp det igen, säger  Jesper Liedholm, presskommunikatör och tidigare analytiker på underrättelseavdelningen på Tullverket.

Men vad tänker du om att Riksrevisionen anser att ert jobb är undermåligt? 

– Det är säkert så att Tullverket kan göra mer. Men jag tycker att vi har jobbat så hårt vi kunnat – vi skärper samarbetet internationellt och med den svenska polisen. Men vi behöver skarpare verktyg för att kunna bli ännu bättre, säger Jesper Liedholm.

Kriminalinspektörerna Anette, IGOB och Johan Gustafsson, NOA visar ett beslag av modifierade vapen.

Modifierande vapen som beslagtagits vid en illegal vapenfabrik i Stockholm. Foto: Christian Lärk

Smugglingen glömdes när lagen skärptes

Han syftar framförallt på lagstiftningen. När straffsatserna mot vapenbrott skärptes 2018 ”glömdes” smugglingen bort. Det finns nämligen ingen specifik rubricering om vapensmuggling – det faller inom smuggling där straffskalan börjar på sex månader.

Det innebär att tullens underrättelsetjänst inte får inhämta data från telefonbolag – som man får vid narkotikasmuggling.

– Det finns en diskrepans i lagstiftningen som inte är helt logisk. Misstänker polisen någon för grovt vapenbrott får de hämta in telefonlistor och liknande, men misstänks någon för smuggling av vapen har vi inte alls samma möjlighet.