Hon äter insekter för miljöns skull

Hos insektsfrälsta Josefin Strömberg är syrsplättar ett vanligt inslag på frukostbordet.
Hos insektsfrälsta Josefin Strömberg är syrsplättar ett vanligt inslag på frukostbordet.
Råvaran: syrsor som sedan mals för att bli mjöl.
Råvaran: syrsor som sedan mals för att bli mjöl.
Mjölet som är gjort på malda syrsor är proteinrikt.
Mjölet som är gjort på malda syrsor är proteinrikt.
Mjölets lukt påminner om fiskfoder, men när det blandas i plättarna som steks i smör ger det dem en nötig arom.
Mjölets lukt påminner om fiskfoder, men när det blandas i plättarna som steks i smör ger det dem en nötig arom.
Plättarna serveras med blåbär, apelsin och kvarg.
Plättarna serveras med blåbär, apelsin och kvarg.
Två miljarder människor äter insekter regelbundet. I LA och New York har trendiga ­krogar tagit efter, men i Sverige väntar vi fort­farande på om det ska vara tillåtet. Vi åkte hem till syrsfrälsta Josefin Strömberg på en annorlunda frukost.

De senaste åren har syrsor, mjölbaggar, gräshoppor och andra insekter krupit in på allt fler innekrogars menyer.

Den prisade krogen Noma i Köpenhamn, asian-fusion-restaurangen Typhoon i Los Angeles, Toloache, en av New Yorks bästa mexikanare och Archipelago i London är bara några av de restauranger som serverar krypen. Nyligen fick Wales sin första insektsrestaurang då Grub Kitchen slog upp dörrarna i staden St Davids.

I kombination med den ökade miljömedvetenheten i omvärlden har mattrenden starka kopplingar till att FN förespråkar insektsätande som en del av lösningen på klimatkrisen.

Hemma hos stockholmaren Josefin Strömberg, 25 år, är plättar gjorda på syrsmjöl en helt vanlig frukost. I december förra året fick hon upp ögonen för insekter som en alternativ proteinkälla.

– Min kollega hade börjat importera mjöl gjort på malda syrsor efter att ha läst om det online, säger hon när Mitt i Stockholm kommer på besök en morgon.

Då hade hon i perioder varit vegetarian av miljöskäl, men haft svårt att få i sig protein och järn. Och för några år sedan konstaterade en dietist att hon hade näringsbrist.

– Jag började äta blodpudding, men det kändes inte rätt för jag ville inte äta köttprodukter helt enkelt, berättar Josefin.

Hennes intresse för näring och hur kroppen påverkas av det vi stoppar i oss väcktes, samtidigt ville hon fortsätta­ äta miljövänligt. Därför var syrs­mjölet det perfekta näringstillskottet. Inte ­bara för att det, enligt Josefin Strömberg, består till nästan 70 procent av protein och är rikt på järn, utan också för att det är klimatsmart.

Tillsammans med kollegan experimenterade Josefin med syrsmjölet och gjorde pepparkakor, pajer, protein­pasta, kroketter och annat.

De märkte att intresset från omgivningen var stort. I somras lanserade de därför syrsmjölet på den svenska marknaden för att fler skulle upptäcka det. Josefin var beredd på att folk skulle tycka att det var läskigt, men det visade sig vara långt färre än hon trott.

– Det finns ett så enormt stort miljö­engagemang i svensk matkonsumtion, säger Josefin som berättar att även ­vegetarianer var villiga testa.

– Alla har ju sitt sätt, men för många är den emotionella kopplingen till exempelvis en kalv större än till insekter och så tycker att de att det är en schysst grej med miljöfördelarna, säger hon.

Däremot tror hon inte att vi är redo för hela insekter i maten riktigt än.

– Jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid innan folk tycker att det är okej. Därför är det här mjölet en bra grej, man ser inte att det är insekter och kan blanda i det i en massa saker.

Just nu råder det försäljningsstopp tills att en riskutvärdering gjorts i frågan om insekter som människoföda. Men i Josefins kök är det ingen brist på syrsmjöl och andra ätbara insekter.

Hon snor kvickt ihop en banan, två ägg, en deciliter havregryn och två matskedar syrsmjöl till en smet. Sedan steker hon tre syrsplättar i lite smör och serverar dem med färska blåbär, skivad apelsin och vaniljkvarg.

Mitt i:s reporter, som det senaste­ dygnet har oroat sig för eventuella kräkreflexer, tar en tugga och förvånas över den goda nötiga smaken.

Om det här är framtiden gäller det nog för de flesta att bara komma över den spontana äckelkänsla av tanken på att det faktiskt är småkryp man tuggar på.

Fakta

Josefins syrsplättar

1 banan

2 ägg

1 dl havregryn

2 msk syrsmjöl

Färska blåbär

Apelsin

Vaniljkvarg

1. Mixa ägg och banan med en stavmixer.

2. Häll i havregryn och syrsmjöl och mixa igen.

3. Lägg lite smör i en stekpanna. Häll i smet, receptet räcker till cirka fyra syrsplättar. Stek plättarna gyllenbruna.

5. Servera med bär, apelsin och kvarg.

Fakta

Getingar smakar som pinjenötter

Gräshoppor & syrsor Gräshoppor är den mest konsumerade insekten, troligen för att de finns överallt och är lätta att fånga.

Bärfisar Ska ge en smak av äpple till såser och är en värde­full jodkälla. De ska också ha smärtstillande egenskaper.

Flugor & myggor Mindre ­populära än andra insekter, men hittas på en del matbord. ­Flugor som utvecklas på olika sorters ost antar värdens smak och de som lever vid vatten kan smaka fisk.

Bin & getingar I Asien, Afrika, Australien och Sydamerika äter man dessa insekter i ägg, larv eller puppstadiet. Bin ska smaka som jordnötter eller mandlar och getingar ska ha en pinjenötliknande smak.

Buksimmare & ryggsimmare Äggen kan skakas av från de vattenlevande växter där de läggs och torkas för att göra mexikansk kaviar (vilken ska smaka som räkor) eller ätas färska.

Skalbaggar Skalbaggar har mer protein än andra insekter. De som främst äts är lång­horningar, ollonborrar och dyngbaggar­ som lever i Amazonas­ och delar av Afrika.

Myror 100 gram rödmyror innehåller cirka 14 gram protein, 48 gram kalcium och en stor dos järn. Det krävs alltså inte så mycket för att få i sig en hel del näring.

Fjärilar och malar Dessa ­bevingade insekter i sina larv- och puppstadier är fulla med protein och järn.

KÄLLA: National Geographic

Fakta

Insekter kan vara framtidens mat

På flera håll i världen har ett ständigt växande antal startup-företag valt att ge sig in i insektsodlarbranschen. Många tror att insekter är framtidens mat.

Enligt flera källor krävs det mindre landyta och vatten­mängd för att föda upp och producera insekter än vad det gör vid produktion av kött, kyckling och fisk. Samtidigt skapas mindre mängder växthusgaser.

För tillfället har Livsmedelsverket satt stopp för försäljningen av syrsmjöl och andra insekter som människoföda i väntan på att EU:s livsmedelsorgan gör en riskutvärdering.

Fakta

Fyra restauranger med insekter på menyn

1. Archipelago (London, England) Här kan du bland annat hitta rätten ­Summer Nights med syrsor stekta i chermoula (en kryddblandning från Nordafrika), quinoa, spenat och torkad frukt. Dessutom kan du sluka en efterrätt bestående av karamelliserade mjölbaggar, blinier, kokosnötsgrädde och vodkasylt.

2. Typhoon (Los Angeles, USA) På den här asian-fusionrestaurangen serveras exempelvis taiwanesiska syrsor wokade med rå vitlök, chilipeppar och asiatisk basilika. Du kan också knapra på insekter i pupp- stadiet tillsammans med diverse dipp-såser.

3. Toloache (New York, USA) Precis som på många taquerior i USA serverar den mexikanska finrestaurangen tacos med torkade gräshoppor. Just de här blandas med lök, koriander, jalapeno och salsa verde. Inspirationen kommer från den mexikanska delstaten Oaxacan.

4. Grub Kitchen (St Davids, Wales) På den alldeles ny­öppnade restaurangen kan du njuta av flera insektsrätter så som den pikanta svartmyre- och olivkantade getosten med cikoria, fänkål, fikon­sallad och varm honungdressing. Eller varför inte prova på en syrs- och kikärts­falafel till lunch? Mums!