500 fler krogar i Stockholm – på tio år

Lennart Wallander jobbar med trendspaning i krogbranschen.
Lennart Wallander jobbar med trendspaning i krogbranschen.
Vi spenderar allt mer pengar på krogen. De senaste tio åren har restaurangerna 
i länet blivit 850 fler – och 500 av dem finns i Stockholm stad.
– Vi kommer att gå mot att bo på mindre yta och i stället umgås och äta fler av måltiderna utanför hemmet, spår trendspanaren Lennart Wallander.

Är du en av dem som äter ute ofta och spenderar allt mer pengar på krogen? Då hör du numera till den genomsnittlige stockholmaren.

Antalet krogar i länet har blivit cirka 20 procent fler, från 4 800 till cirka 5 700 stycken, de senaste tio åren. Men framför allt har omsättningen fördubblats sedan 2007. Under förra året spenderades drygt 36 miljarder kronor på länets kaféer, barer och krogar, enligt siffror från SCB, statistiska centralbyrån. Det är en ökning på hela 96 procent jämfört med 2007.

– Till viss del handlar det om pris­ökning och politiska beslut såsom halverad krogmoms, men också att vi konsumerar mer på krogen. Folk äter lite mer och går ut oftare på restaurang, säger Björn Arnek, avdelningschef på Visita, besöksnäringens branschorganisation.

Lägger dubbelt mer på utekäk

Invånarna i länet lägger i snitt en tredje­del av matbudgeten varje månad på att äta ute, också det enligt siffror från SCB, vilket är dubbet så mycket som genomsnittssvensken.

–  Den undersökningen har några år på nacken, så nu tror jag att den siffran är ännu högre. Det har funnits en sådan utveckling i Stockholms län under de senaste tio åren, och vid sidan av hushållen har även den ökande turismen drivit på utvecklingen, säger Björn ­Arnek.

Krögaren Theodor Siesage ser stor skillnad på de åtta åren som har gått sedan han öppnade La Vecchia Signora på Södermalm.  Han är även delägare
i Agnes på Kungsholmen.

– Det har blivit mer avdramatiserat och mer spontant. I takt med att fler duktiga seriösa unga krögare har öppnat har även gästerna blivit mer kunniga, kräsna och pålästa, men samtidigt är det mer avslappnat, säger han.

Mycket mat i köpcenter

På Handelns utredningsinstitut (HUI), ser man också att de stora köpcentrumen mer och mer fylls med kaféer och restauranger. När till exempel Mall of Scandinavia i Solna byggdes avsattes nästan 20 procent av ytan till kaféer och restauranger, mer än en fördubbling av den tidigare normen.

– Nu kan man se att ännu mer utrymme hade behövts där. Vårt behov av att fika och gå på restaurang är enormt stort. I framtiden tror jag att köpcentrumen kommer att domineras av hotell, restauranger och kaféer snarare än handelsvaror, säger Jonas Arnberg, vd på HUI.

Vi kommer också att gå mot att bo på mindre yta och i  stället umgås och äta fler av måltiderna utanför hemmet, spår Lennart Wallander, vd på kommunikationsbyrån Food & Friends, som bland annat jobbar med trend­spaningar i krogbranschen.

”Den som öppnar en restaurang i dag utan matplatser vid bardisken gör ett misstag.”

– Som i England, där folk bor betydligt mindre och träffas på puben i  stället, säger han.

Lite mer kortsiktigt tror Lennart Wallander att en snackis i höst blir att gå ut och äta ensam på restaurang.

–  Det har funnits nära nog ett tabu­ kring detta, men det är på väg bort. Affärs­resenärer är en förklaring, men också att inställningen håller på att förändras. Den som öppnar en restaurang i dag utan matplatser vid bardisken gör ett misstag.

”Vi lever i en narcissistisk njutningskultur”

Så många fler krogar har öppnat