Min lokala hjälte

”Vi räknar med att sälja 4000 semlor”

Jacob Drots lägger ner populära minisemlan
Expediten Jacob Drotz på Stenugnsbageriet lägger ner den populära minisemlan i påsen.
Semlor från Vallentuna Stenugnsbageri
Semlor från Vallentuna Stenugnsbageri.
Varsin minisemla blev det för Sigge och Eva Pettersson från Vallentuna.
Varsin minisemla blev det för Sigge och Eva Pettersson från Vallentuna.
För Anita och Christer blev det sockerbulle till fikat idag
För Anita och Christer blev det sockerbulle till fikat idag
Nu på tisdag når semmelsäsongen sin absoluta försäljningstopp. Bagarna på Stenugnsbageriet förväntas baka minst ett par tusen semlor á la minut av den klassiska varianten.
– En färskare semla kommer du aldrig att kunna köpa någon annan dag, säger Olof Jönsson, bagare och ägare av Vallentuna Stenugnsbagri.

Vallentuna är inte förskonat från den pågående semmelhysterin som tycks starta tidigare för varje år.

– Min känsla är att försäljningen har ökat i år. Vi säljer runt 250 stycken på vardagarna och det dubbla på helgerna, säger Olof Jönsson.

Mellan bakplåtarna prydda med nygräddade kardemummabullar förklarar Olof Jönsson varför han tror semlan är så populär

– Traditioner går hem. Sen är det en bra produkt. Kombinationen mandelmassa och grädde är som sagt väldigt gott.

Häftig dag för en bagare

Nu när fettisdagen infaller på tisdag i nästa vecka kommer det var full rulle i både caféet och bageriet, så alla får sig en semla.

– Vi räknar med att sälja tre till 4000 semlor just den dagen. Det är häftigt att som bagare se att varje plåt vi tar ut ur ugnen kommer gå åt.

Som det brukar bli gällande nya påhittiga varianter av semlan har det i år pratats om allt ifrån smoothie till läsk. Det är Olof positivt till även om bageriet själva kör på det klassiska upplägget:

– Jag tycker det är rätt kul. Branschen får uppmärksamhet i media. Men vi har inte hakar på den trenden mer än att vi har en med saffran i bullen och pistage i mandelmassan.

semlor-fran-vallentunas-stenugnsbageri

På tisdag kommer det gå åt en del sånna här plåtar med semlor på Vallentuna Stenugnsbageri. Foto: Alexander Jacobsson

I cafét sitter Anita och Christer från Norrtälje. De har tagit en paus från semlan i val av fikabröd.

– Jag äter max två-tre stycken, kanske fyra varje år, säger Christer.

– Jag har ätit två i år, det får räcka för mig, säger Anita.

Varför är semlan så populär tror ni?

– Den väcker barndomsminnen skulle jag tro, säger Anita

För Anita och Christer blev det sockerbulle till fikat idag. Foto: Alexander Jacobsson

Vad föredrar ni? Den klassiska semlan eller de mer påhittiga varianterna som wrapp?  

– Jag tycker man ska hålla sig till traditionerna, så den klassiska, säger Anita.

– Ofta provar man de andra bara en gång, så den klassiska för mig också, säger Christer.

Sigge och Eva Pettersson har precis köpt en minisemla, de har en klar åsikt hur en semla ska smaka.

– Det ska vara riktig mandelsmet, minisemlan är bra för den är inte så stor, säger Sigge.

– Och riktig grädde, man får bara laktosfri överallt nuförtiden, säger Eva.

Varsin minisemla blev det för Sigge och Eva Pettersson från Vallentuna. Foto: Alexander Jacobsson

 

Fakta

Semlor åts redan på Gustav Vasas tid

I Gustav Vasas bibel (1500-talet) kan man läsa om ”bakade semlokakor blandade med olio”.

Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl.

Den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg (semla med varm mjölk) ingick.

Semlan får den form den har idag i slutet på 1800-talet, men var en lyx förbehållen de högre stånden.

Det är först efter andra världskriget när det ekonomiska uppsvinget gör vitt mjöl, grädde och socker tillgängligt som semlor blir något för gemene man.

Fastlagen börjar på fastlagssöndagen, eller fläsksöndagen, och följs av blå måndag och fettisdag.

Det gällde att äta för att klara 40 dagars fasta, som inleds på askonsdagen och varar till påsk.

Semlor från Vallentuna Stenugnsbageri

Semlor från Vallentuna Stenugnsbageri. Foto: Alexander Jacobsson

Källa: Nordiska muséet, Semleakademien, Svenska kyrkan