Bitte, 80, satt högst upp i tv-eken

Bitte Liberg, 80, har demonstrerat i 40 år, bland annat mot fällningen av tv-eken.
Bitte Liberg, 80, har demonstrerat i 40 år, bland annat mot fällningen av tv-eken.
"Det var lojala tjänstemän som såg till att eken fälldes", säger Bitte Liberg.
"Det var lojala tjänstemän som såg till att eken fälldes", säger Bitte Liberg.
"Jag hade samma jacka på mig när jag klättrade upp i trädet", säger Bitte Liberg.
"Jag hade samma jacka på mig när jag klättrade upp i trädet", säger Bitte Liberg.
De snickrar plakat i köket, överklagar byggplaner och levererar frallor till demonstrerande flyktingar.
Stockholms 68-rörelse lever kvar. Och de har inte gett upp.
Bitte Liberg satt högst upp i tv-eken på Gärdet.

När trafikkontoret beslutade att fälla den hundraåriga eken framför radio- och tv-huset på Gärdet var motståndet massivt. Demonstranter fjättrade sig fast vid trädet och fällningen sköts upp i flera omgångar innan den verkställdes den 25 november 2011.

Fotade poliserna från toppen

Högst upp bland grenarna satt Bitte Liberg, 80.

– Det gick ut information om att den var i fara. Men vi förstod ganska snart att det var ingen fara med eken, utan det var dåvarande trafikborgarrådet och lojala tjänstemän som beslutade att den skulle fällas, säger hon.

”Det handlade om makt”

När poliserna anlände satt Bitte Liberg lugnt kvar. Hon hann till och med ta några bilder från toppen. På ett filmklipp hörs hur någon försöker få Bitte att klättra ned. Personen möts av ett vänligt men bestämt ”nej”.

– Det handlade inte om bara ett träd. Det handlade om makt, säger hon.

Klottrade på Slussen-plank

Bitte Liberg är van vid att vara politiskt obekväm. Hon har demonstrerat mot Nobel Center, delat ut flygblad vid det rivningshotade Astoriahuset och blivit dömd för skadegörelse för att ha klottrat på ett rivningsplank på Slussen.

Det senare hände för bara två år sedan.

Bredvid henne stod vännerna Birgitta Palmertz och Rosemarie Andersson. Allihop är de medlemmar av föreningen Bevara Slussen.

– Vi målade vad vi ansåg om Nya Slussen, säger Birgitta Palmertz.

”Bygg ingen monstersluss” var ett av budskapen som målades på rivningsplanket. Foto: Privat.

När polispatrullerna anlände till platsen stod de med penslar och tuschpennor i nävarna. De hade inget annat val än att erkänna. Resultatet: 80 dagsböter och skadestånd till staden för sanering.

68-rörelsen lever vidare

De tre pensionärerna erkände att de målat på planket men nekade till brott.

– Vi skulle betala för saneringen men de lät all annan graffiti vara kvar, säger Bitte Liberg.

De tillhör alla den generation av stockholmare som var aktiva under 68-rörelsen. Som stoppade fällningen av almarna i Kungsan, demonstrerade mot rivningarna av hyreshusen på Söder och som propagerade mot kärnkraften. Precis som då har de fortsatt att engagera sig i Stockholmspolitiken. Och de är inte ensamma.

Här är striderna vi minns

Nya striden: Apple i Kungsan

I Kungsträdgården utspelar sig en av innerstans mest infekterade strider just nu. Den om Apples flaggskeppsbutik. Tomten ligger bara ett stenkast från platsen för den legendariska Almstriden.

– Jag fattar inte vad politikerna tänker. Ska en rödgrönrosa koalition låta världens rikaste bolag köpa in sig i Stockholms mest frekventerade park? Det är en skrattretande tanke, säger Göran Folin, ordförande i miljögruppen Alternativ som en gång i tiden räddade almarna.

Göran Folin, Maja Spindler och Thomas Åström stoppade fällningen av almarna. Nu tänker de stoppa Apple. Foto: Pekka Pääkkö.

Alternativ stad är beredda för en ny strid. Och de är säkra på att de har stockholmarna med sig.

– Jag är övertygad om att det kommer att bli en stor fråga. Kanske lika stor som almstriden, säger Göran Folin.

Är folk tillräckligt engagerade?

– Kanske inte. Många klickar ja eller nej på Facebook men är inte lika vana att vara ute och demonstrera på gator och torg. Det är viktigt. Det är demonstrationerna på gatan som politikerna är rädda för.

Fakta

40 år av politisk kamp

1965 – Hötorgskravallerna. Demonstranter och polis drabbades samman efter demonstrationer mot USA:s krigsföring i Indokina. Demonstrationerna blev startskottet för pacifistiska och anarkistiska Provierörelsen.

1969 – Brunkebergsaktionen. I stadsbyggnadsplanen City 67 föreslogs 30 000 nya p-platser i city och fler kontor i city, bland annat på Brunkebergstorg. Tusentals demonstrerade mot planerna på Borggården i Stadshuset. Vissa av p-husen ströks ur planerna.

1970 – Protesten på Norr Mälarstrand. Politikernas förslag om en sexfilig motorled längs Norr Mälarstrand stoppades av aktivister i Kungsholmens byalag. Över 20 000 personer skrev på protestlistan och tusentals tågade till stadshuset i protest.

1971 – Almstriden. En av 70-talets mest uppmärksammade politiska strider i Stockholm. Tusentals demonstranter samlades kring almarna i Kungsträdgården efter att Stockholms stad, med stöd av regeringen, beslutat att fälla dem. Protesterna lyckades och träden räddades.

1978 – Mullvadsockupationen. 300 personer ockuperade fyra hyreshus i kvarteret Mullvaden på Krukmakargatan efter att Svenska Bostäder beslutat att riva dem. Efter knappt ett år av ockupation avhystes demonstranterna och husen revs, men flera andra kvarter i området räddades.

2011 – Tv-eken. Beslutet att fälla den hundraåriga eken utanför radio- och tv-huset orsakade en kritikstorm. Hundratals demonstranter samlades i och kring eken och fällningen fick skjutas upp vid flera tillfällen. Men tills slut fälldes eken den 25 november 2011.