De gick i flickskola på Söder på femtiotalet

Skolavslutning efter sju år på Sofia kommunala flickskola, året var 1957.
Skolavslutning efter sju år på Sofia kommunala flickskola, året var 1957.
Jubileet på Gondolen var välbesökt av de gamla klasskamraterna.
Jubileet på Gondolen var välbesökt av de gamla klasskamraterna.
Klassen bestod av enbart flickor, som bland annat fick lära sig att ta hand om ett hem.
Klassen bestod av enbart flickor, som bland annat fick lära sig att ta hand om ett hem.
 Skolkamraterna Inger Netsman, Ulla Enekull, Gun Svärling, Nancy Granström.
Skolkamraterna Inger Netsman, Ulla Enekull, Gun Svärling, Nancy Granström.
De har retat kristendomslärarinnan till vansinne, haft en minst sagt annorlunda sexualundervisning och dansat i spegelsalar i Wien.
För 60 år sedan slutade de på Sofia kommunala flickskola.
Nu har de firat jubileum med klassåterträff på Gondolen.

Det har nu gått hela 60 år sedan skolkamraterna år 1957 avslutade sina studier på Sofia kommunala flickskola på Skånegatan. Jubileet firades med en återträff på restaurang Gondolen med stor uppslutning av de gamla klasskompisarna.

Mitt i träffar fyra av dem, Nancy Granström, Ulla Enekull, Inger Netsman och Gun Svärling, över en kopp kaffe kort efter att klassen haft återträff.

Sofia skola var på femtiotalet en helt annorlunda skola jämfört med i dag, berättar de. Klassen bestod enbart av flickor som gick på skolan från att de var 10 år tills att de var 17 år. I undervisningen fick de lära sig allt från att skriva och räkna, till hur man lagade mat och tog hand om ett hem.

– Vi fick en gedigen grund att stå på, säger Nancy Granström, som i dag är 78 år.

Att laga kyckling i hemkunskapen var ett av ämnena som stod på skolschemat.

Hittade på bus

Sammanhållningen i klassen var god. Flickorna var ofta lydiga och snälla – men drog sig inte för att ibland hitta på bus.

Till exempel blev den stränga lärarinnan i kristendom, som ständigt gick svartklädd, utsatt.

En dag när klassen skulle ha prov smög flickorna in, öppnade alla fönster så rummet blev iskallt. Tilltaget lyckades. Skrivningen ställdes in.

– Hon var så frusen av sig. Hon brukade välja ut några av flickorna som fick gå in innan lektionen och värma upp stolsitsen åt henne, säger Inger Netsman.

– Det enda vi kom på att fråga var varför pojkarna alltid tog oss på brösten. Det hör till, var svaret. Och så var det inte mer med det, säger Inger Netsman.

Generade manlig lärare

En annan gång hade de en vacker ung manlig lärare som skulle undervisa i matematik. Men efter en vinterrast i pulkabacken blev flickornas ylleunderbyxor blöta. Innan lektionsstarten hängde de sina mamelucker på tork på kartställningen i lektionssalen.

– Oj, vad han blev generad. Helt röd i ansiktet. Han var nog inte van att se flickors yllebyxor, säger Ulla Enekull.

På biologin skulle klassen en dag ha sexualundervisning. Flickorna blev tillsagda att fundera på om de undrade över något särskilt.

– Det enda vi kom på att fråga var varför pojkarna alltid tog oss på brösten. Det hör till, var svaret. Och så var det inte mer med det, säger Inger Netsman.

Klassen bestod av enbart flickor som gick tillsamman mellan åren 1950-57.

Nya killar i varje stad

En annan minnesvärd händelse var sista årets skolresa till Österrike, som då fortfarande var härjat efter andra världskriget. Pengarna till resan samlade de ihop genom att ha en soaré och när de vinkades av på Centralstationen stod pojkvännerna på rad.

– Vi grät när vi sa hejdå. Men det glömde vi snabbt. Sedan var det nya killar i varje stad, säger Inger Netsman.

I Wien var de med i en studentparad. En ung man kom fram och sa att det skulle hållas en bal på ett herresäte, men att det saknades flickor.

Skolkamraterna tog på sig sina vackraste klänningar och ställde upp sig på rad på vid en trappa med en lång, röd matta. Nedför den kom frackklädda unga män som tog varsin flicka under armen för att leda dem in i en stor spegelsal där det dansades långt efter att solen gått ner. En riktig askungesaga.

– Sedan hade de vuxna som var med ett himla sjå att samla ihop oss igen, senare på kvällen, säger Inger Netsman.

– Vår generation var nog bland den lyckligaste generationen. Det fanns jobb och det gick att få tag på bostäder, säger Inger Netsman.

Annorlunda på Söder i dag

Södermalm under skoltiden på 1950-talet var en annorlunda värld jämfört med i dag. Då fanns det inte en enda hipster, utan istället gott om billiga ölkaféer. En annan skillnad var framtidstron.

– Vår generation var nog bland den lyckligaste generationen. Det fanns jobb och det gick att få tag på bostäder, säger Inger Netsman.

– Man kände att det fanns en framtid. Och det var inte lika stressigt som det känns i dag, säger Nancy Granström.

Skolkamraterna ser även nu i pensionsåldern fortfarande till att träffas regelbundet. Och kanske kommer det även bli ett 70-årsjubileum på Gondolen.

– Vi håller kontakten, säger Nancy Granström.

Fakta

Flickskola fram till sextiotalet

Södermalms kommunala flickskola fanns under åren 1939-1968.

Huvudskolan låg på Timmermansgatan, men 1953 delades skolan i två när Sofia kommunal flickskola bildades på grund av ett kraftigt ökande elevantal på Södermalm.

Flickskolan på Sofia fick aldrig något eget skolhus utan lokaler disponerades i Sofia folkskola och Katarina norra folkskola. Skolköksundervisningen var förlagd till Katarina södra folkskola.

Sista läsåret, 1967/68, flyttades skolan till Södra Latin.

Källa: Stadsarkivet