Eie, 77, förändrade Kungsholmen för alltid

Utan Eie Herlitz, 77, hade Norr Mälarstrand bestått av en sexfilig motorled.
Utan Eie Herlitz, 77, hade Norr Mälarstrand bestått av en sexfilig motorled.
De snickrar plakat i köket, överklagar byggplaner och levererar frallor till demonstrerande flyktingar.
Stockholms 68-rörelse lever kvar. Och de har inte gett upp.
– Vi var radikala, säger Eie Herlitz, Kungsholmsbon som förändrade stadsdelen för alltid.

Utan Eie Herlitz hade Kungsholmen sett helt annorlunda ut i dag. Norr Mälarstrand hade bestått av en sexfilig motorled, Serafimerlasarettet hade rivits och under Kronobergsparken hade det dragits en vägtunnel som ledde in till city.

Dessutom hade Kronobergsbadet varit stängt för allmänheten.

 

Över 20 000 skrev på protestlistan

Eie Herlitz var en av många aktivister som förändrade Stockholm under 60- och 70-talet. Med hjälp av Kungsholmens byalag väckte han folkopinion i några av stadens största politiska frågor.

”Vi hade stockholmarna med oss”

Stoppandet av den sexfiliga motorleden längs Norr Mälarstrand är gruppens kanske största seger. Över 20 000 skrev på namninsamlingen och flera tusen tågade längs Norr Mälarstrand för att överlämna listan till stadshuset. Protesten gav effekt och planerna slopades.

– Det fanns en stark opinion. Några i tåget var till och med anställda på stadsbyggnadskontoret. De var vanligtvis våra motståndare, säger Eie Herlitz.

”Vi hade stockholmarna med oss”

Frågan om bilismen i innerstan har engagerat honom i över 40 år. Både som medlem i 68-rörelsen och som ledamot i Miljöpartiet i landstinget.

– Sossarna drev på bilismen som en jämställdhetsreform. Men samtidigt hade de flesta hushållen i Stockholm inte tillgång till bil. Massbilismen var långtifrån ett jämställdhetsprojekt, säger han.

Eie Herlitz stoppade en sexfilig motorväg vid Norra Mälarstrand.

Han var med vid almstriden, demonstrerade mot p-husen under Brunkebergstorg och var en av frontfigurerna i miljögruppen Alternativ stad.

Hur orkade du?

– Det fanns en växande opinion. Vi hade stockholmarna med oss.

Smet in på tjänstemännens kontor

Det var ingen tvekan om saken, politikerna var skraja för Eie Herlitz och de andra medlemmarna i Kungsholmens byalag.

Medlemmarna var pålästa och hade ofta koll på stadsbyggnadsplanerna långt innan de blev offentliga. Förklaringen: När tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret hade lunch brukade Eie Herlitz smita in på deras kontor.

– Där hängde alla kartor och skisser uppe på väggarna. Det räckte att jag gick in och tittade på väggarna för att veta vad som var på gång. Jag fick reda på väldigt mycket.

– Vi var radikala, absolut.

Nya kampen: Apple i Kungsan

Bara några kilometer bort utspelar sig en av innerstans nya kamper. Den om Apples flaggskeppsbutik i Kungsträdgården.

Maja Spindler, Thomas Åström och Göran Folin stoppade fällningen av almarna. Nu ska de stoppa Apple. Foto: Pekka Pääkkö.

Göran Folin är ordförande i Alternativ Stad och redo för strid.

– Jag fattar inte vad politikerna tänker. Ska en rödgrönrosa koalition låta världens rikaste bolag köpa in sig i Stockholms mest frekventerade park? Det är en skrattretande tanke, säger han.

Han är säker på att de har stockholmarna med sig.

– Jag är övertygad om att det kommer att bli en stor fråga. Kanske lika stor som almstriden, säger Göran Folin.

Fakta

40 år av politisk kamp

1965 – Hötorgskravallerna. Demonstranter och polis drabbades samman efter demonstrationer mot USA:s krigsföring i Indokina. Demonstrationerna blev startskottet för pacifistiska och anarkistiska Provierörelsen.

1969 – Brunkebergsaktionen. I stadsbyggnadsplanen City 67 föreslogs 30 000 nya p-platser i city och fler kontor i city, bland annat på Brunkebergstorg. Tusentals demonstrerade mot planerna på Borggården i Stadshuset. Vissa av p-husen ströks ur planerna.

1970 – Protesten på Norr Mälarstrand. Politikernas förslag om en sexfilig motorled längs Norr Mälarstrand stoppades av aktivister i Kungsholmens byalag. Över 20 000 personer skrev på protestlistan och tusentals tågade till stadshuset i protest.

1971 – Almstriden. En av 70-talets mest uppmärksammade politiska strider i Stockholm. Tusentals demonstranter samlades kring almarna i Kungsträdgården efter att Stockholms stad, med stöd av regeringen, beslutat att fälla dem. Protesterna lyckades och träden räddades.

1978 – Mullvadsockupationen. 300 personer ockuperade fyra hyreshus i kvarteret Mullvaden på Krukmakargatan efter att Svenska Bostäder beslutat att riva dem. Efter knappt ett år av ockupation avhystes demonstranterna och husen revs, men flera andra kvarter i området räddades.

2011 – Tv-eken. Beslutet att fälla den hundraåriga eken utanför radio- och tv-huset orsakade en kritikstorm. Hundratals demonstranter samlades i och kring eken och fällningen fick skjutas upp vid flera tillfällen. Men tills slut fälldes eken den 25 november 2011.