40 år av kamp: Från Mullvaden till Slussen

Bitte, Rosemarie och Birgitta stred för politiska frågor under 60- och 70-talet.
Bitte, Rosemarie och Birgitta stred för politiska frågor under 60- och 70-talet.
Och deras engagemang fortsätter. Vännerna har stridit mot Slussenplanerna i sju år.
Och deras engagemang fortsätter. Vännerna har stridit mot Slussenplanerna i sju år.
Mullvadsockupationen, 1978.
Mullvadsockupationen, 1978.
De snickrar plakat i köket, överklagar byggplaner och levererar frallor till demonstrerande flyktingar.
Stockholms 68-rörelse lever kvar. Och de har inte gett upp.
Bitte, Rosemarie och Birgitta åkte dit när de klottrade vid Slussen.

Södermalm, 1978. 300 personer hade ockuperat fyra hyreshus i kvarteret Mullvaden på Krukmakargatan i protest mot Svenska Bostäders rivningsbeslut. Och de tänkte inte flytta på sig.

80 fastigheter räddades

Bland de som engagerade sig i kampen fanns Söderbon Bitte Liberg, 80.

– Ungdomar som hört om vår kamp mot rivningarna flyttade in i husen och reparerade trasiga fönster och kakelugnar, säger hon.

Mullvadsockupationen, 1978.

Ockupanterna avhystes efter nio månader och de fyra husen revs, men kampen fortsatte. Bitte Liberg och andra medlemmar i nystartade Stockholmspartiet såg till att resten av husen fick grundläggningsbidrag. Omkring 80 fastigheter räddades undan rivning.

– Det kändes som en fantastisk seger trots förlusten av de fyra husen, som inte hade några sättningsskador alls. De var bara omoderna, säger Bitte Liberg.

Klottrade på Slussen-plank

Bitte Liberg är van vid att vara politiskt obekväm. Hon har blivit sparkad av poliser, suttit längst upp i den mytomspunna tv-eken och blivit dömd för att ha klottrat på ett rivningsplank vid Slussen.

Det senare hände för bara två år sedan.

Bredvid henne stod kamraterna Birgitta Palmertz och Rosemarie Andersson. Alla är de medlemmar av föreningen Bevara Slussen.

– Vi målade vad vi ansåg om Nya Slussen, säger Birgitta Palmertz.

”Bygg ingen monstersluss” var ett av budskapen som målades på rivningsplanket. Foto: Privat.

När polispatrullerna anlände till platsen stod de tre vännerna med penslar och kritor i nävarna. De hade inget annat val än att erkänna. Resultatet: 80 dagsböter och skadestånd till staden som fick stå för saneringen.

Bitte, Birgitta och Rosemarie erkände målandet, men nekade brott.

– Vi skulle betala för saneringen men de lät all annan graffiti vara kvar, säger Bitte Liberg.

Bitte, Birgitta och Rosemarie har engagerat sig i Slussen-frågan i sju år.

Tillsammans har de engagerat sig i flera kulturpolitiska strider i Stockholms innerstad. Astoriahuset, Nobel Center och Slussens tilltänkta bussterminal i Katarinaberget är några exempel.

På min fråga om de ändå inte kan se något bra med nya Slussen svarar Rosemarie Andersson.

– Nej, faktiskt inte. Förresten vet vi ju inte hur Slussen i slutändan kommer att se ut. Senast härom dagen presenterades en ny modell som det genast blev oenighet om bland politikerna, hittills är det ju bara rivningar vi sett.

Nya striden i Kungsan

Det har gått nästan 40 år sedan ockupationen av Mullvaden. Men generationen som stred för hyreshusen på Krukmakargatan har inte kapitulerat. Striden har bara förflyttats.

Bland annat till Kungsträdgården, där Apple planerar att bygga sin flaggskeppsbutik. I spetsen för protesterna står Alternativ Stad, aktivistgruppen som fick stopp på motorsågarna i den legendariska Almstriden 1971.

Göran Folin, Maja Spindler och Thomas Åström kämpade i almstriden. Nu ska de stoppa Apple.

De kallar Apples förslag i Kungsträdgården för ett hot mot stockholmarna.

– Ska en rödgrönrosa koalition låta världens rikaste bolag köpa in sig i Stockholms mest frekventerade park? Det är en skrattretande tanke, säger Göran Folin, gruppens ordförande. 

Tomträtten är såld. Går det verkligen att förändra saker nu?

– Ja, för helvete. Jag är övertygad om att det kommer att bli en stor fråga. Kanske lika stor som almstriden.

Fakta

40 år av politisk kamp

1965 – Hötorgskravallerna. Demonstranter och polis drabbades samman efter demonstrationer mot USA:s krigsföring i Indokina. Demonstrationerna blev startskottet för pacifistiska och anarkistiska Provierörelsen.

1969 – Brunkebergsaktionen. I stadsbyggnadsplanen City 67 föreslogs 30 000 nya p-platser i city och fler kontor i city, bland annat på Brunkebergstorg. Tusentals demonstrerade mot planerna på Borggården i Stadshuset. Vissa av p-husen ströks ur planerna.

1970 – Protesten på Norr Mälarstrand. Politikernas förslag om en sexfilig motorled längs Norr Mälarstrand stoppades av aktivister i Kungsholmens byalag. Över 20 000 personer skrev på protestlistan och tusentals tågade till stadshuset i protest.

1971 – Almstriden. En av 70-talets mest uppmärksammade politiska strider i Stockholm. Tusentals demonstranter samlades kring almarna i Kungsträdgården efter att Stockholms stad, med stöd av regeringen, beslutat att fälla dem. Protesterna lyckades och träden räddades.

1978 – Mullvadsockupationen. 300 personer ockuperade fyra hyreshus i kvarteret Mullvaden på Krukmakargatan efter att Svenska Bostäder beslutat att riva dem. Efter knappt ett år av ockupation avhystes demonstranterna och husen revs, men flera andra kvarter i området räddades.

2011 – Tv-eken. Beslutet att fälla den hundraåriga eken utanför radio- och tv-huset orsakade en kritikstorm. Hundratals demonstranter samlades i och kring eken och fällningen fick skjutas upp vid flera tillfällen. Men tills slut fälldes eken den 25 november 2011.