Alla grönsaker får plats

Kostrådgivarna Ulrika Lauritzson och Ulrika Davidsson har skrivit sex böcker ihop. De betonar vikten av att äta varierat för att hålla sig mätt och nöjd och inte gå upp i vikt.  Morgonmål ger mer.
Kostrådgivarna Ulrika Lauritzson och Ulrika Davidsson har skrivit sex böcker ihop. De betonar vikten av att äta varierat för att hålla sig mätt och nöjd och inte gå upp i vikt. Morgonmål ger mer.
Potatis har för många varit tabu sedan GI-dieten kom för nio år sedan. Men nu lanseras ”GB” och den gamla knölen uppgraderas.

Ola Lauritzson och ­Ulrika Davidsson ger en ny syn på kolhydrater i sin kokbok.

Att undvika potatis, pasta, ris och bröd har blivit allt vanligare. Restaurangpersonalen höjer inte på ögonbrynen om man ber om sallad i stället för pommes frites eller ris till köttbiten. Att minska mängden kolhydrater är för många målet vare sig man äter enligt GI- eller LCHF-principen.

– Pasta och potatis har högt GI men skillnaden är att pasta även har högt GB, det har inte potatis, säger Ola Lauritzson.

Han är kostrådgivare och har just gett ut boken ”Den nya GI-metoden” tillsammans med kollegan Ulrika Davidsson från Sollentuna. Det är deras sjätte gemensamma bok och den innehåller framför allt en mängd recept. Men här lanseras alltså även det nya begreppet GB.

Glykemiskt index, GI, visar vilken påverkan 50 gram kolhydrater av ett visst livsmedel har på blodsockret. GB står för glykemisk belastning och visar i stället hur hög koncentrationen av kolhydrater är i olika livsmedel.

– Man kan exempelvis jämföra en vattenmelon med Coca-cola. Vattenmelonens GI-värde är 70 medan Coca-colans är 65. Men för att få i sig 50 gram kolhydrater från en vattenmelon krävs att man äter ett kilo medan det räcker med en halv liter cola.

Ett annat exempel är potatisen som har GI-värdet 61 för att den innehåller mycket stärkelse.

– Men för att få i sig 50 gram kolhydrater krävs att du äter sju potatisar. Nöjer man sig med en eller två innebär det en låg belastning på blodsockret. Exempel på mat som har en hög koncentration av kolhydrater är bagel, pasta och ris, säger Ola Lauritzon.

Han och Ulrikas tidigare böcker har framförallt tagit upp GI-metoden som ett sätt att gå ner i vikt. Den nya boken är inte tänkt så.

– Den här ska kunna användas av alla, förklarar Ulrika. Det handlar om mat man kan äta 365 dagar om året.

Hon tar upp ett problem med LCHF-mat.

– Hur många klarar egentligen av att i längden aldrig äta potatis, knäckebröd eller frukt? Det är svårt att hålla sig helt till det. Många börjar äta kolhydrater men fortsätter med det höga fettintaget och då spricker det, då ökar vikten igen.

Nutritionisten Irene Mattsson på Livsmedelsverket tror inte på LCHF i längden.

– Det är en metod för att gå ner i vikt men på lång sikt är det bättre att äta mer variationsrikt.

Hon säger att det vettiga är att ta bort dåliga kolhydrater.

– Att hoppa över godis, läsk, bakverk och chips är bra men att minska på fiberrika spannmål och frukt och grönsaker kan leda till tarmproblem.

Men Irene Mattsson konstaterar samtidigt att rekommendationerna vad gäller fett har förändrats.

– Det behövs inte en så strikt minskning av just fettet för att gå ner i vikt, däremot är det viktigt att det är bra fett som det från rapsolja och fisk. Äter man mycket grädde och bacon i kombination med lite fibrer under en lång tid ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Fakta

Kostrådgivarnas fem tips för bättre hälsa

Lägg 15–20 minuter på att verkligen tillaga bra råvaror.

Protein behövs till varje måltid för att bygga upp kroppen och hålla dig mätt.

Vänd på matpyramiden. Ät mer frukost och lunch och mindre på kvällen. Ät med tre fyra timmars mellanrum.

Tänk på vad du dricker. Alkohol, öl och läsk har högt GI. Kaffe och te på kvällen kan störa sömnen.

Rör på dig i större utsträckning. Vardagsmotion har stor betydelse.