Ester Almqvists dubbla liv visas på konsthallen

utan titel (självporträtt) av Ester Almqvist (1869-1934) från 1907. Etsning, bladstorlek 18,7 x 27,2 cm
Ester Almqvists etsade självporträtt från 1907.
Ester Almqvist slets mellan det ljusa livet som konstnär och det tunga som prästdotter. 
I nästa vecka invigs utställningen Jag lefver i två världar, om hennes liv och konstnärskap på Marabouparken konsthall.

Utställningen om den relativt okända konstnären Ester Almqvist kom till genom ett samarbete mellan Norrköping och Malmö konstmuseum och visades i Malmö fram till april i år.

Den 29 juni flyttar utställningen in på Marabouparkens konsthall, med många tidigare ej visade verk.

Jag lefver i två världar har fokus på de kvinnliga nätverk som betydde enormt mycket.

Cecilia Widenheim

Ester Almqvist var aktiv under 1900-talets början. Hennes verk skildrar ofta det vardagliga och enkla, och hur det var att kasta sig mellan olika roller i familjen, i samhället, som arbetare, som dotter och som konstnär. Den beskriver även hur det var att arbeta som kvinna i en konstvärld dominerad av manliga professorer, museichefer och kritiker.

Kvinnliga relationer betydde mycket

Ester hade ofta en känsla av att leva ett dubbelliv, dels som konstnär dels som småländsk prästdotter – därav titel på utställningen: Jag lefver i två världar.

Esters kvinnliga relationer betydde mycket för henne under hela livet, både privat och yrkesmässigt. Tack vare sina kollegor kunde Almqvist ta sig ut i Europa under 1920-talet och måla i Frankrike och Italien med till exempel Tora Vega Holmström.

– Jag lefver i två världar har fokus på de kvinnliga nätverk som betydde enormt mycket för Ester Almqvist, berättar Cecilia Widenheim, som tillsammans med Martin Sundberg curerat utställningen. Både kvinnorna i familjen där hon växte upp och gruppen av yngre kvinnliga konstnärskollegor blev Almqvists livsluft i en tid då kvinnors rörelsefrihet var extremt kringskuren.

Ester Almqvist

Internationellt erkänd först efter sin död

Ester Almqvist föddes 3 november 1869 i Bromma och dog i Lund 1934.

Pappan kom från en småländsk prästsläkt och föräldrarna undervisade i en skola för missionärer i Stockholm, driven av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.

Ester föddes med en deformerad rygg och hennes kvinnliga konstnärsvänner blev därför henne livlina för att kunna ta sig ut i Europa och måla.

I kretsen kring Ester fanns flera kvinnliga svenska konstnärer som reste, arbetade, ställde ut och emellanåt levde tillsammans – till exempel Tora Vega Holmström, Agnes Wieslander och Maja Fjæstad. Vännerna blev hennes livlina för att kunna ta sig ut i Europa på studieresor, då hon hade svårt att resa själv på grund av sin rygg.

Samma år som hon dog samlade ett antal yngre kvinnliga konstnärer – så som Mollie Faustman, Vera Nilsson och Siri Derkert – ihop hennes konst och ställde ut den i Stockholm som en hyllning och för att uppmärksamma Esters betydelse som kvinnlig pionjär inom den svenska modernismen. Fyra år efter hennes död kom det internationella erkännandet med en minnesutställning på Galerie Moderne i Bryssel.

Källa: Wikipedia