Min lokala hjälte

Atleticos uppgång och fall

Ett mord, fem år och otaliga prövningar.

Det blev jobbigt på alla sätt. Men filmen blev till slut som han tänkt sig.

Regissören Fernando Illezcas dokumentär ”Sagan om Atletico Husby” har premiär i SVT på måndag.

Han sitter framför kameran, pratar och ler. Romario – stjärnspelaren i fotbollslaget Atletico Husby.

Sex månader senare kommer han att knivhuggas till döds på E4.

Laget som var på väg uppåt hamnar i en spiral neråt för att slutligen upplösas och försvinna.

Om Romario, och hans lagkamrater i fotbollslaget Atletico Husby, handlar Fernando Illezca och Tobias Olofssons dokumentär, som tagit fem år att färdigställa.

– Vi vill lyfta fram nya förebilder för unga och visa en annan sida av förorten, utan våld. Vi hade redan börjat filma när det som inte fick ske skedde och Romario dödades, säger Fernando Illezca.

Då blev allt annorlunda.

– Det blev jobbigt på alla sätt, framför allt känslomässigt. Sedan ville producenterna att jag skulle byta riktning på filmen, att den skulle handla om mordet, men det ville inte jag.

Fernando Illezca stod då ensam utan finansiering. Men filmen blev till slut som han tänkt sig.

– Det var viktigt för mig att skildra killarnas uppväxt, hur de växte från barn till män i laget och förorten. Samtidigt växte jag upp med dem och filmen har gjort mig mer ödmjuk.

Han berättar att av dem som sett filmen har reaktionerna varit ”inget studiebesök i förorten”. Och det glädjer honom.

– Jag vill visa verkligheten och vara på de utsattas sida, för att visa gråskalor. I dag är vi fast i tv-bruset, överdrivet mycket underhållning tar fokus från det som egentligen är viktigt, att engagera sig och kämpa mot sociala orättvisor. För mig är jag och ”dom” samma sak.

Viljan att göra det tror han kommer från hans pappa. Innan uppväxten i Sollentuna flydde Fernando Illezca med sin familj från Chile med hjälp av Amnesty. Anledningen var att familjen utsatts för hot och våld efter att Fernando Illezcas pappa uttryckt politiska åsikter i sin radiokanal i Chile.

– Det kunde ha gått riktigt illa, men pappa har alltid kämpat mot orättvisor och jag antar att jag ärvt den ådran från honom.

Nu väntar studier på Stockholms dramatiska högskola och ytterligare samarbete med SVT.

– Jag vill fortsätta vidareutveckla mig. För mig är regi ett verktyg för att föra fram större budskap.