Min lokala hjälte

Så lever den berömda pirayan i Bagis vidare

Hammarbys supportrar från Bagis har plockat in pirayan i sin banderoll.
Hammarbys supportrar från Bagis har pirayan på sin banderoll.
Christofer Blom som målade den numera berömda men raderade graffiti-målningen på en pirayan.
Christofer Blom som målade den numera berömda men raderade graffiti-må
Pirayan i Bagis har under årens lopp växt till en urban myt. Trots att klottersanerare raderat den dör inte berättelsen om fisken och symbolen dyker hela tiden upp i nya sammanhang.
– Det verkar som fisken fått ännu mer fart nu när den är borta, säger graffitikonstnären Christofer Blom, som säger sig ligga bakom väggmålningen.

Författaren Anita Santesson kommer i dagarna ut med boken När djävulen kom till Bagarmossen (läs intervjun med henne här), där spelar pirayan en viktig roll och är även en form av inlägg i debatten om stadens nolltolerans mot klotter.

Santesson skriver i boken ”Vid Byälvsvägen 22, mellan loftgångshusen, fanns en tillbyggnad. Där hade någon målat en stor piraya. Ingen visste vem som gjort den. Men de boende var överens om att den var gjord av en stor konstnär. Fisken hade tjocka läppar, gulgrön kropp, ammande fenor och simmade på betongen. På sidan av den hade någon textat: Till en vän. Vissa påstod att den var ett minne över en 19-årig latinamerikansk pojke som sagt till tre småungar att inte leka med kniv och därefter blivit mördad. Andra sa att det var en present till en tjej på hennes födelsedag” (läs ett längre utdrag ur boken här)

”Jag målade den till en kompis”

Lokaltidningen Mitt i Hammarby Skarpnäck kan nu alltså avslöja att graffitikonstnären Christofer Blom ska vara mannen bakom den numera smått berömda (och borttagna) Piraya-målningen.

– Du, vet jag målade den till en kompis, men sedan har den fått eget liv, säger Christofer Blom, när Mitt i når honom per telefon på jobbet.

Christofer Blom arbetar i dag som art director inom IT-branschen i Stockholm. Han har sedan 1980-talet i perioder målat graffiti runt om i stan. Han minns att han målade pirayan på 1990-talet och konstaterar att spekulationerna om en kärleksförklaring landar närmast sanningen.

– Jag hade en tjejkompis som bodde på Byälvsvägen. Jag bodde hos henne ett tag under en studieperiod och som tack målade jag fisken till henne.

Stockholms mest kända graffiti-crew

Christofer Blom berättar att han då tillhörde en graffiti-crew som var känd i hela Stockholm. De kallade sig DCS (The Color Syndicate).

– Vi gjorde den största färgmålningen på gröna linjen, det kan ha varit 1992. Det gjorde nog att folk kände till oss som crew. Och sedan hade vi klottrat på ställen inne i city som folk tyckte var omöjliga.

När han först hörde talas om att pirayan i Bagis hade pånyttfötts i helt nya sammanhang kom han till en början inte ihåg målningen.

– Jag har målat massor av målningar på 1990-talet, men just den här har levt sitt eget liv.

Folk tatuerar in hans piraya

Christofer Blom tycker det är roligt att den nu också dyker upp i en roman.

– Det har blivit som en urban legend om den här. Det var väl sex-sju år sedan som jag fick höra att någon hade tatuerat den. Vilken bild? frågade jag och fick en bild skickad till mig.

Fler ska sedan ha tatuerat in pirayan, har han fått veta.

– De har varit nitiska och inte bara tatuerat in fisken utan även satt dit min tag.

Bajen har också plockat upp symbolen

Men historien om pirayan i Bagarmossen slutar inte på långa vägar där. Målningen som raderades från väggen på Byälvsvägen har också plockats upp av Hammarby-supportrar och syns på banderoller vid match.

– Den är så pass speciell för oss. Vi är uppväxta där och den är ett kännetecken för Byälvsvägen. Alla som bodde här kände till den, berättar Wladimir Millanao, som ingår i supportergruppen Bagis 128 som har pirayan som sin logga.

– Vi blev ledsna när de hade tagit bort den. Pirayan var en del av Bagis.

Det är författaren Anita Santesson och hennes bokförlag, som har luskat i pirayans historia. Nu försöker de dra i lite trådar för att den ska återuppstå på en vägg igen. En ny målning som en hommage till originalet och folkkonsten kan passa i centrum, menar de.

Kan du tänka dig att måla fisken igen? 

– Absolut, säger Christofer Blom med ett stort garv och tillägger: Men under lagliga former den här gången. Det vore kul.

Har du bilder på piraya-målningen, som graffiti-verk på väggen, som tatuering på din arm eller i helt andra sammanhang? Mejla din bild till mitti.se och berättar gärna om din minnesbild i kommentarsfältet nedan.