Min lokala hjälte

Bio har alltid lockat i Täby

1968 invigdes biografen Camera i Täby centrum och 1991 byggdes den om och blev större. I höst flyttar den upp en trappa och får hela fem salonger.

Men redan på 30-talet fanns det bio i Täby.

Ombyggnaden av Täby centrum pågår för fullt och kommer att så göra till 2015. Men redan i höst invigs den nya biografen Camera Filmstaden. Sammanlagt 516 personer ska få plats samtidigt i de fem salongerna – en ökning med en salong och 133 platser jämfört med dag­ens Camera.

– Det är roligt att vi får bygga biografen från grunden, säger Thomas Runfors, informationschef på SF Bio. Då får det plats med stora dukar och så blir det rätt lutning i salongerna så att publiken ser ordentligt.

SF hyr biolokalerna av Unibail-Rodamco som äger Täby centrum. SF inreder och utrustar.

Thomas Runfors säger att alla typer av filmer passar i Täby centrum.

– Matinéer alla dagar i veckan går bra där, det är lite speciellt. Det bor många barnfamiljer i området. Helst vill vi ju att alla ska kunna se sin favoritfilm hemma i Täby och slippa åka in till stan, men det går ju inte. Inte ens med fem salonger.

Biobesöken i Sverige ligger på samma nivå nu som på mitten av 80-talet när de ökade.

– Men som på 50-talet är det inte. Då hade vi 80 miljoner biobesökare per år. Nu är det 18 miljoner, säger Thomas Runfors.

Biodöden kom efter att tv:n kom i slutet av 50-talet.

I Täby fanns två biografer som båda startade på 30–40-talen, i Näsbypark och i Täby kyrkby.

I Näsbypark hette biografen Park bio och den drevs av Gun-Britt Lindbergs pappa och morbror.

– Vi bodde själva i Äppelviken, men pappa cyklade dit och hade bion som ett extrajobb.

På andra sidan spåret, i Näsby slott, låg Sjökrigsskolan så det var många kadetter som besökte bion och konditoriet som låg på våningen ovanför.

– Pappa brukade lyssna på vad folk sa när de gick ut efter filmen för att veta vad man skulle satsa på, minns Gun-Britt Lindberg.

Själv höll hon ofta till uppe hos maskinisten.

– Han brukade säga åt mig att låta bli att titta om det var något farligt på filmen.

I Täby kyrkby hängde en annan ­liten flicka gärna i biokassan hos sin farmor.

– Min pappa drev bion tillsammans med farmor och farfar från 1937, berättar Ylva Wendel. Det låg i ett rött hus i korsningen Kyrkvägen/Nygårdsvägen uppe på bioberget, som det kallades.

Hon sov vägg i vägg med maskinrummet.

– Då fanns ännu de livsfarliga nitratfilmerna. Säkerhetsfilmerna kom på mitten av 50-talet.

1959 lades biografen ner. Ylva Wendel har gjort en liten skrift om biografen.

– Jag gjorde den mest för hembehov, men det är en del av Täbys historia.

Fakta

I topp på Camera 1998–2012

Källa: SF Bio AB