Bortglömda Årsta slott

Trapphuset är unikt bland svenska herrgårdar och det enda som återstår av den äldre interiören.
Trapphuset är unikt bland svenska herrgårdar och det enda som återstår av den äldre interiören.
Bildfriserna i vitt och blått i slottets ”kakelrum” är specialbeställda från Delft i Holland.
Bildfriserna i vitt och blått i slottets ”kakelrum” är specialbeställda från Delft i Holland.
Slottsbyggnaden uppfördes 1660–1667.
Slottsbyggnaden uppfördes 1660–1667.
Gunnel  Stenqvist.
Gunnel Stenqvist.
Järnåldersbönder, korsfarare, stormaktskrigare, kulturarbetare och kvinnokamp. Årsta slott täcker in en stor del av Sveriges historia.

– Det här klenoden måste ut ur garderoben, säger Gunnel Stenqvist som har skrivit en bok om slottet.

Här skrev Fredrika Bremer sina världsberömda romaner. Stormaktstidens fältherrar vilade ut i barocksalarna mellan strapatserna på slagfälten. Och på 1900-talet första hälft residerade finansmän i det anrika slottet som motsvarade deras krav på status.

Men Årsta slott har en tidigare och mindre känd historia. På medeltiden vistades beväpnade brynjaklädda krigare här. Deras kännetecken var ett svart kors på vit botten.

– Det är nog inte många som vet att korsfararna i Tyska orden höll till här i flera hundra år, säger Gunnel Stenqvist som skrivit aktuella boken Årsta slott – en kulturskatt i Haninge, tillsammans med Gunnel Furulund.

Korsfararna hade Årsta som bas, men våldsamheterna skedde på andra sidan Östersjön. Där skulle hedningarna i nuvarande Estland och Lettland kuvas och kristnas. Samtidigt skulle nya territorium erövras.

– Om Jan Guillou hade förstått att det funnits en Arn här på Årsta slotts marker hade kanske hans riddarromaner utspelats i Haninge i stället, säger Gunnel Stenqvist.

Få fysiska spår från riddartiden finns kvar. Men en teori är att det nuvarande slottet byggdes på grunden av en medeltida borg.

Så småningom tog högadeln över godset. Och det var amiral Claes Hansson Bielkenstierna som beställde det nuvarande slottet. Han förde befäl över den svenska flottan under danska kriget 1659 – och gjorde det framgångsrikt, men skottskadades vid Femern i Tyskland. Fram till sin död året efter gick han runt på slottet med krycka. Mest utrymme i boken har Fredrika Bremer (1801–1865) fått. Och det är motiverat hävdar Gunnel Stenqvist.

– Efter drottning Kristina och den heliga Birgitta är hon den mest kända kvinnan internationellt som kommit från Sverige, säger hon.

Fredrika Bremer kom till Årsta slott som fyraåring och bodde här under en stor del av sitt liv.

En museivåning med Fredrikaminnen finns i dag i slottet. Hennes böcker gav internationellt genomslag – inte minst som en av kvinnorörelsens första pionjärer. Mindre känt är Fredrika Bremers lokala engagemang.

Hon startade en skola redan på 1830-talet vid Österhaninge kyrka, tio år innan den allmänna folkskolan kom i gång i Sverige. Och när koleran härjade skrev hon brev till England för att få hit den bästa medicinska expertis som fanns på den tiden, och var sedan med och startade ett kolerasjukhus.

– Hon var också en duktig målare och gjorde små miniatyrporträtt som hon sålde. Intäkterna skänkte hon sedan till behövande, säger Gunnel Stenqvist.

Under 1800-talet ägdes Årsta slott av den kulturintresserade familjen Saxenberg. Sedan tog industrimannen Gustaf Cedergren över och förändrade slottets interiör till det nuvarande utseendet.

– Min förhoppning är att Årsta slott kan omvandlas till ett kulturhus som har öppet året runt, med en bra krog och kultur och nöjesevenemang både inne i slottet och i parken, säger Gunnel Stenqvist.

Fakta

Unik historia

Cirka 1200–1467: Korsriddarna i Tyska orden slår sig ner på Årsta.

16601667: Slottet byggs, kanske ritat av arkitekten och fältmarsalken greve Erik Dahlberg.

1805: Författaren och kvinnorättskämpen Fredrika Bremers far brukspatron Carl Fredrik övertar Årsta slott och säteri. Fredrika bodde en stor del av sitt liv på slottet.

1910-talet: Slottet får sin nuvarande inredning av Gustaf Cedergren. De gamla flygelbyggnaderna rivs och ersätts av de nuvarande.