Ger kriminella revansch

”Jag vill avdramatisera adhd, så att det inte ska kännas konstigare än diabetes eller andra vanliga diagnoser”, säger Annika Brar, psykiater och författare till boken ”Från busfrö till brottsling”.
”Jag vill avdramatisera adhd, så att det inte ska kännas konstigare än diabetes eller andra vanliga diagnoser”, säger Annika Brar, psykiater och författare till boken ”Från busfrö till brottsling”.
I Annika Brars bok ”Från busfrö till brottsling” berättar tre tungt kriminella män om hur livet gick snett.

Och hur det blev bättre efter att de fick diagnosen adhd.

Micke, Lars och Leo är intagna på Norrtäljeanstalten för olika grova brott. Gemensamt för dem är att ”något” alltid hindrat dem i att leva ett tryggt vardagsliv.

”Något” visade sig vara adhd, som i sin tur gett drogmissbruk och socialt utanförskap. Micke, Lars och Leo hade alla svårt att klara skolan, började tidigt skolka och umgicks med vänner som också var utanför. Tidigt prövade de på droger. Men deras liv förändrades när de fick diagnos och behandling.

Lidingöbon Annika Brar mötte dem när hon följde en kollegans Ylva Ginsbergs forskningsprogram på Norrtäljeanstalten, där en särskild adhd-avdelning inrättats. Men många var först skeptiska till att ha en sådan avdelning.

– En adhd-avdelning – det kommer att bli kaos, sa de. Men avdelningen blev anstaltens lugnaste. Alla stöttade varandra. Folk som tidigare aldrig kunnat var med i lagsport började spela innebandy tillsammans, säger Annika Brar.

Allt fler får diagnosen adhd. Diagnosens kännetecken är vissa kognitiva svagheter, till exempel koncentrationssvårigheter och överaktivitet.

Men självklart behöver det inte gå så illa för den som har adhd. Många klarar sig väl och kan faktiskt ha stor glädje av sina speciella personlighetsdrag. Att vara rastlös och väldigt aktiv behöver inte alltid var ett problem.

Diagnos ställs bara på dem som inte kan få vardagslivet att fungera.

– Tyvärr har kraven har ökat från både skolan och arbetslivet. Det är ännu svårare för människor att fungera i dag och fler med lindringa funktionsnedsättningar blir handikappade, säger Annika Brar.

Många balanserar på gränsen. Föräldrar, skolpersonal och andra vuxna ser inte alltid barnen som behöver hjälp. Även vuxna kan ha adhd och då upptäcks det oftast när en person söker hjälp för något annat, till exempel arbetslöshet, skuldsättning, ångest eller depression.

Micke, Lars och Leo fick hjälp till sist, men då satt de redan i ett av landets mest bevakade fängelser. För dem liksom för många andra med adhd, kan dock diagnosen kännas som en ”upprättelse”.

Annika Brar skrev sin bok för att sprida kunskapen om adhd. Den riktar sig till alla som kommer i beröring med personer som har de här problemen. Rätt bemötande och stöd kan vara av avgörande betydelse.

Men när allt går fel för en person med adhd kan priset bli mycket högt. Enligt Annika Brar har skolan en nyckelroll i att se till att det inte behöver bli så.

– Jag tror det vore en fantastisk investering att lägga mer resurser där. Man måste se eleverna individuellt och ge dem rätt hjälp att klara studierna. Samtidigt är det sorgligt att man ska behöva en diagnos för att kunna få extra stöd. Skolan ska ju ge det ändå, säger hon.

Fakta

Detta krävs för diagnosen adhd

1. Stora svårigheter med koncentration eller impulsivitet och hyperaktivitet.

2. Problemen ska vara varaktiga.

3. De ska ha funnits sedan barndomen.

4. Problemen ska vara så kraftiga att de orsakar ett funktionshinder.

5. Andra orsaker till problemen måste uteslutas.