Helena släpper sina nojor framför kameran

”Jag är gladare sedan jag flyttade till Hornstull.” Sedan Helena af Sandeberg flyttade från Vasastan till Söder för två år sedan tycker hon att hon blivit mer positiv och har redan fått två stammishak: Indian garden och Barbro vid Liljeholmsbron.
”Jag är gladare sedan jag flyttade till Hornstull.” Sedan Helena af Sandeberg flyttade från Vasastan till Söder för två år sedan tycker hon att hon blivit mer positiv och har redan fått två stammishak: Indian garden och Barbro vid Liljeholmsbron.
Sedan Helena af Sandberg fick barn har hon blivit vildare. ”Jag är inte lika mycket duktig flicka och är inte ute efter att behaga.” I skådespeleriet använder hon sig av alla sina rädslor. Just nu är hon aktuell med fem filmer. Först ut är thrillern ”Mörkt vatten”.

Helena af Sandeberg ser ut som sinnebilden av en filmstjärna där hon står lutad mot Långholmsbrons räcke i nytvättat blont hår och figursydd ­tomatröd trikåklänning.

– Jag försökte klä mig lite fint i dag, men har samtidigt lite skit under naglarna. Det passar mig fint att bo här i Hornstull. Det är coolt men lite sjavigt. Det passar min själ. Trots mitt yrke vill jag kunna gå till affären i pyjamasbrallorna.

Brukar du handla i bara pyjamasen?

– Ja, i min lilla närbutik. Men häromdagen sa kassörskan i den stora matbutiken: ”Har jag inte sagt till dig att du inte får handla här mer?”. Jag blev ganska arg och hon sa: ”förlåt, jag blandade ihop dig med en snattare”. Hela kön tittade och jag kände mig som hela Sveriges Winona Ryder, när hon togs på bar gärning med att snatta Marc Jacobs-kläder. Nu har jag blivit helt paranoid och tror att alla tänker ”där kommer snatterskan”, när jag ska handla yoghurt.

Helena strosar vidare och snart står hon med utbredda armar mitt på grusplanen på Långholmens IP. Här är hon hjälptränare för sonen Alfreds fotbollslag. Själv spelade hon för Rotebro IS i åtta år.

Men du ser så späd ut?

– Jag var högerytter och sprang. Fortfarande klarar jag av att dribbla av några sexåringar.

Helena tror aldrig att hon aldrig har varit lika lycklig som på fotbollsplanen. Grusplaner ger henne kviller och när strålkastarna tänds på kvällen får hon gåshud.

Hon menar att det finns en koppling mellan skådespelaryrket och fotboll, där alla i laget måste göra sin del. När en tagning sitter som den ska får Helena samma känsla som när bollen går in i krysset.

I morgon onsdag har Rafael Edholms film ”Mörkt vatten” premiär på bio. I thrillern har Helena en otrohetsaffär med Sverrir Gudnason, som spelar mäklarkollega till hennes man. När de lånar ett hus, som är till salu, dyker det upp en hantverkare från ingenstans. Första gången Helena möter hantverkaren står hon i bara trosorna och dricker ur vattenkranen.

En scen som Helena näst intill ångrar.

– Jag tycker jag ser gräslig ut och känner mig ful och skraj. Men sådant får man inte tänka på, allt handlar om att göra rollen bättre. Jag är väldigt fåfäng privat, men inte när jag jobbar. Då får det kosta.

Även inspelningsdagarna med sexscener var jobbiga.

– Då försöker jag lämna mina privata hang-ups. Jag är en sådan som sitter invirad i handduk på stranden. Jag är folkskygg och går aldrig på premiärer eftersom jag tänker att jag är töntig. Att få vara andra befriar mig. Som skådespelare använder jag allt som hänt mig, men privat är jag rädd och orolig.

Vad är du rädd för?

– Allt, jag är gjord av nojor. Jag är rädd att folk ska dö. Mamma gick bort när jag var 18. Kom aldrig mer än lite för sent, annars tror jag att du är död och blir skräckslagen. När du väl kommer har jag redan varit på din begravning.

Helena var tolv år när hennes mamma Karin blev sjuk i cancer. Helena beskriver det som ”ett jävla helvete”, utom under de perioder då de trodde att hon var frisk.

Karin, som var lågstadielärare i Sollentuna, var en starkt engagerad människa och på semestern tog hon med sig elever som hade det tufft.

– Som barn var jag irriterad över att det alltid var en massa andra ungar med, men nu har jag insett hur fint det var. Omtanken om andra försöker jag föra vidare. Som skådespelare är man gränslöst självupptagen, men att aldrig glömma solidariteten mellan oss är sjukt viktigt.

År av terapi för att bearbeta mammans död har gjort att Helena nu mår mycket bättre, men smärtminnet är ännu starkt.

– Från början var det ett öppet sår, nu är det en skorpa som man kan pilla på.

Pappa William var i flottan, men när Helena inte kände igen honom och hälsade med ett ”hej farbror pappa”, omskolade han sig till ekonom.

– Han är en otroligt bra pappa. Han har gjort att jag inte charmas av skitstövlar, för jag vet att jag är värd att behandlas väl.

För ett par år sedan skilde sig Helena och maken, regissören Alexander Mørk-Eidem. Även om skilsmässan var oerhört smärtsam, tycker hon att föräldrar är skyldiga sitt barn att lösa det så gott de bara kan och i dag bor de grannar och hjälps åt.

– Barn kräver hundra procent närvaro och tvingar en att släppa taget om neuroserna. Förut brottades jag med livets meningslöshet. Det gör jag inte längre. Alfred är svaret på mina böner. Han är en sådan fin liten person. Det är en ära att få vara hans mamma. n

Cissi (Rebecka Hemse), Therese (Fanny Risberg) och Karin (Helena af Sandeberg) i filmen ”Inte ens det förflutna”.foto: Phil McCann

Fakta

”Ett jävla tomtebloss”

Namn: Helena af Sandeberg.

Ålder: 39 år.

Familj: Sonen Alfred, 6.

Bor: Hornstull.

Yrke: Skådespelare.

Aktuell: Med Rafael Edholms ”Mörkt vatten” med premiär den 13 juni.

Fler biofilmer: Maria Wern-filmen ”Inte ens det förflutna”, premiär 20 juli. ”Hypnotisören” och ”Blondie” har premiär den 28 september respektive den 5 oktober, samt dramat ”Förtroligheten” framöver.

”Ett jävla tomtebloss”: På hög­stadiet gick Helena till psykologen för att hon hade sådant temperament i diskussionerna i klassrummet. ”Visst, jag var jobbig men killarna var likadana. Psykologens tips var att jag skulle räkna till 100. Däremot är jag sällan arg på min son. Men alla andra är i farozonen. Jag är ett jävla tomtebloss.”

Fakta

Unga beundrare

Efter att Helena af Sandeberg spelat åtrådd lärarvikarie i ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” blev hon något av unga tonårspojkars favorit. ”När den gick på tv kom en ny drös brev. Rollfiguren är något av en drömkvinna: blid, snäll och vacker, till skillnad från mitt genombrott på scen, Hedda Gabler, som manipulerar alla män. Sanningen om mig ligger någonstans där emellan.”

bara bra brudar

I Maria Wern-filmen ”Inte ens det förflutna” spelar Helena af Sandeberg med Eva Röse, Frida Hallgren, Vanna Rosenberg, Mirja Turestedt, Rebecka Hemse och Fanny Risberg. ”Alla är mina vänner på riktigt och Rebecka och jag är bästa vänner. Vi har alla längtat efter att få lira med varandra.”

ett riktigt fotbollsfreak

Just nu spelar är Helena af Sandeberg på Mallorca för att spela in slutet på Leif GW Perssons Palme-trilogi. ”Jag och Jonas Karlsson har besatt försökt lägga om de inspelningar som krockar med fotbolls-EM. Vi har fått igenom det mesta, men har problem med Sverige–England-matchen.”