Hellre skärgård än Phuket

I nya filmen ”En gång i Phuket” försöker Peter Magnussons karaktär hitta sig själv.

Privat trivs komikern bättre i skärgården än i Thailand.

Många har rusat till biograferna för att se romantiska komedin ”En gång i Phuket” med Peter Magnusson. Trots lite växlande recensioner är filmen tvåa på biotoppen.

Filmen är uppföljare till succén ”Sommaren med Göran” och hand- lar om karriärcoachen Sven som tröttnat på att hjälpa andra att by­ta liv. Inspirerad av en skolkamrat – en snygg, härlig äventyrare som skrivit boken ”Kapa trossarna” – säger Sven upp sig från jobbet och reser till Thailand för att förverkliga drömmen att bli författare.

– Men i stället för att göra upp och leva det där sköna livet, ska han ändå högprestera och skriva en generationsroman. Det är så mycket man ska i dag: Vara snygg, alert, ha ett bra jobb, max två procent kroppsfett och klättra uppför Mount Everest utan syrgas, kanske med bebis, säger Peter Magnusson.

Är du själv bra på att kapa trossarna?

– Värdelös. Jag har gjort några försök och åkt ut med stora äventyrsambitioner, som slutat på en Sunwingresort.

Praktexemplet är när han som 26-åring bestämde sig för att tågluffa innan det var för sent och gav sig i väg med ryggsäck och gitarr.

– Fy, fan vad tråkigt. När jag kom till Malmö var jag på väg att hoppa av, men tyckte att det var lite klent. Jag hade inga stålar och ringde några kompisar som hade hyrt hus i Saint-Tropez. När jag lånat pengar drack jag öl med dem och blev full några kvällar. Sedan åkte jag hem.

Även om ambitionen är att ”chilla” blir Peter så fruktansvärt rastlös, säger han och slår handflatan med kraft på låret, där han sitter nedhasad i hotellbarens soffa.

Hur yttrar sig rastlösheten?

– Jag vill ut och springa, sporta. Som Sven vill jag hela tiden prestera och skriva, men det blir inte bra. Jag åkte själv ett par veckor till Thailand för att skriva manus till den här filmen, men då hände inte mycket. Det enda det resul-terade i är att jag inte hade någon semester. Det är det lutherska arvet i kombination med den moderna hektiska prestationseran. I stället borde jag ta med böcker och tidningar, äta och njuta.

Så var kom manuset till?

– När jag kom hem satte jag mig och stirrade in i en vägg. Då kom det, säger Peter och syftar på kontoret i Vasastan och lantstället i Stockholms skärgård.

Själv brottas Peter emellanåt med frågan om han borde göra något annat. Bli polis? Eller marinbiolog?

– Det verkar fint att hänga med fiskar och åka till västkusten. Jag har en romantisk bild av människor som håller ordning på det vi andra semestrar i, dedikerar sina liv åt miljön. Det är jag som är Mulle.

Peter är naturälskare och skärgårdsfantast. Året runt åker han ut med sin motorbåt, en likadan Targa som parhästen David Hellenius har, och bara är, lever båtliv och springer naken på klipporna. När isen lägger sig åker han långfärdsskridskor i stället.

– Thailand är fint, men det finns inget så fint som skärgården. Att vakna av svalorna i soluppgången på försommaren.

Peter Magnusson och Jenny Skavlan i ”En gång i Phuket”.foto: sf

Fakta

Sena idéer

Namn: Peter Magnusson.

Ålder: 37 år.

Familj: Ja.

Bor: Stockholm.

Yrke: Komiker, skådespelare, manusförfattare.

Aktuell: Filmen ”En gång i Phuket” på bio.

Idéerna dyker upp: ”Jag brukar­ tvinga mig själv att släcka säng­lam­pan när jag är pigg – för då­ kommer jag att tänka på histor­ier.­ Det händer även att det kommer­ idéer när jag är lite berusad.”