Inget lyxliv efter 25 år i jazzens tjänst

Redan som 17-åring sjöng Lina Nyberg med jazzhjältar som Bernt Rosengren.
Redan som 17-åring sjöng Lina Nyberg med jazzhjältar som Bernt Rosengren.
Trippelaktuella jazzstjärnan Lina Nyberg har fått strålande recensioner för sin nya skiva. Men trots framgångarna är livet som jazzmusiker knapert.

”Allt fler väljer bort att skaffa familj.”

Den 9 april sänder SVT ett konsertprogram med anledning av Lina Nybergs 25-årsjubileum, inspelat på anrika jazzklubben Fasching vid Kungsbron i Stockholm.

– Jättekul! Det är jag och Håkan Hellström som får göra sådana program. Det är bisarrt. Det hade jag faktiskt inte väntat mig.

Lina sitter i soffan i replokalen, inrymd i en källare nära Pålsundsparken.

Nyligen kom hon ut med kritikerrosade skivan Aerials. Ett dubbelalbum där man får väldigt mycket musik för pengarna, enligt Lina. Ena skivan består av ett ”beställningsjobb” för stråkkvartetten Vindla. Den andra innehåller lekfulla versioner av kända jazzlåtar.

– Evergreensen är en låtskatt som alla äger. Spelar man ”Fly me to the moon” känner alla igen den.

Den 20 april sätter Lina upp en show på Kulturhuset Stadsteatern. Tanken är att göra skivan som en konsert med ljussättning, klädbyten och projektioner.

Hemma spelade mamma en massa skivor med Lars Gullin och Miles Davies.

Musikläraren Lena i Sofiaskolan på Södermalm var den som sa till Lina att hennes mörka, starka röst var jazzig.

– I den åldern blir man ju så glad om någon uppmärksammar en överhuvudtaget. Jag är Lena evigt tacksam för mitt liv som jazzmusiker.

Redan som 17-åring sjöng Lina med jazzhjältar som Bernt Rosengren, 1993 skivdebuterade hon med Esbjörn Svensson. Men trots turnéer över hela världen, fina priser och utmärkelser är inte livet som jazzmusiker lätt. Skaran musiker och lyssnare är konstant – däremot har förutsättningarna förändrats, upplever Lina.

– Musikernas gager ligger på samma nivå som för 15 år sedan. Det finns ingen möjlighet att tjäna pengar på streaming med en så här smal genre. Ändå förväntas man producera en skiva för 100 000 kronor.

Var får man in pengar då?

– Det får man faktiskt inte. Däremot kan man söka olika kulturbidrag och stipendium. Fortfarande är man beroende av stöd. Frågan är hur det ska sluta.

Men det är mer spännande än skräckinjagande, tycker hon. I USA lever jazzen trots allt vidare.

– Den går inte att ta kål på. Däremot väljer allt fler bort att skaffa familj. Man kan inte inte få några banklån. Med egen firma saknas socialt skyddsnät.

Själv är hon uppvuxen med en ensamstående mamma, som är konstnär.

– Mycket värre än så kan det ju inte bli. Vi är i alla fall två jazzmusiker i familjen som hjälps åt, säger Lina som bor med maken Fredrik Ljungkvist, som också är musiker, och en dotter i en hyresrätt på 57 kvadrat vid Mariatorget.

Det handlar om att anpassa sig.

– Då får man välja bort att bo stort, det blir ingen ingen ridskola och ingen Thailandssemester. Men det går ju bra ändå. I Kungsan kan man åka skidor runt fontänen. Det gjorde vi något sportlov.

Fakta

Lina rekommenderar

Linas spellista på Spotify:

Linanybergswe. Där finns spellistorna Jazz 1 och Jazz 2. Vocal improvisers. Den tycker jag själv är rolig.

Svängigaste jazzställena i Stockholm: Fasching förstås, jazzklubben på Kungsgatan. Glenn Miller kafé, ett lite mindre ställe på Brunnsgatan 21. Scalateatern kör jazz i sin källare. Konrad Nyqvist, som startade Glenn Miller en gång i tiden, har börjat köra jazz i källaren.

Fem lyssnartips för nybörjare:

Miles Davis.

Ella Fitzgerald.

Duke Ellington.

Don Cherry, trumpetare och personlig favorit.

Carla Bley, pianist och kompositör.