Jonas visar musklerna

Jonas Malmsjö i logen på Dramaten. Innan föreställningarna av ”Farliga förbindelser” är han som ”en kapplöpningshäst som vill in”. Under de tre timmar och 20 minuter han är på scen upplever han en enorm lust.
Jonas Malmsjö i logen på Dramaten. Innan föreställningarna av ”Farliga förbindelser” är han som ”en kapplöpningshäst som vill in”. Under de tre timmar och 20 minuter han är på scen upplever han en enorm lust.
Träning har blivit ett av Jonas Malmsjös favoritintressen. Hans välpumpade överarmar har gått att se både i tv-serien ”Allt faller” och nu i ”Farliga förbindelser” på Dramaten.

Fast helst tränar han ensam, på ett litet gym i Alvik.

– Jag trivs inte med mycket människor.

Just nu syns Brommabon Jonas Malmsjö överallt. I Dramatenföreställningen ”Farliga förbindelser” spelar han förföraren Vicomte de Valmont. Nyligen sågs han i ”Allt faller” i TV4. Själv har han inte sett succéserien än.

– När det drar ihop sig till repetitionsperiod orkar jag nästan inte titta på tv. Jag kan inte slötitta. Jag lyssnar på allt från nyheter till reklam och då kan jag inte prata med familjen samtidigt.

Jonas Malmsjö sätter upp handen som ett stopptecken i Dramatenlogen.

I ”Allt faller” spelade han ”Kent”, den Barbiedockeliknande assistenten som arbetar för kändis­agenten ”Tussan”. Tussan görs i sin tur av Jonas Malmsjös mor Marie Göranzon.

– När jag gjorde honom tänkte jag bara ytligt. Det var min idé att hans kavaj skulle vara skuren över biceps. Någon som gör det vill bara visa sina armar.

Karaktären Vicomte de Valmont i ”Farliga förbindelser” är inte heller någon dussintyp: en man som leker med och förför kvinnor på löpande band.

– Jag är inte så jäkla säker på att man måste gilla dem man spelar, men de måste bli människor av kött och blod. Valmont älskar och dödar den kvinna han älskar på grund av en besatthet. Det här är väldigt trasiga människor.

Finns det några likheter mellan dig och Valmont?

– Jag använder mig av mitt sätt att tala och resonera. Han är en stygg, charmig greve. Nu är jag ingen greve, men det finns något i sättet. Sedan är hans handlingar något helt annat.

I föreställningen ser man dig med bar överkropp. Tränar du mycket?

– Jag håller igång med mycket löpräning, gymmar och spelar pingis. Jag har kommit upp i den åldern då det nästan inte finns några mellanlägen. Fram till 30 var jag ganska spinkig, sedan boom, blev jag ganska stor. Det är bara friskvård, men tar man det ett steg längre blir man snygg också, säger Jonas som tränar varje dag.

Under sommarhalvåret springer han sina åttakilometersrundor utmed Alviksstrand och runt i Bromma. Numera har han alltid mobilen med gps med sig.

– Bromma är inte direkt New York med rutsystem och jag har sprungit in på tomter där det sitter familjer, säger Jonas och håller upp en låtsad kaffekopp med ett förvånat ansiktsuttryck.

Gymtränar gör han på det lilla Sats-gymmet i Alvik, som nu är under renovering. Jonas hoppas att hans lilla gym inte ska locka fler motionärer framöver.

– Jag trivs inte med mycket människor. Det är jätteskönt när jag och någon tant är där själva och jag kan fokusera. Ibland blir jag lite anal.

Att ”betongbarnet” Jonas hamnade i Bromma beror på ett infall. Han och sambon Catharina bodde i Vasastan. När de fick barn och letade efter större lägenhet frågade Jonas: ”Ska vi inte titta på hus?”

– Träkåken från 20-talet är så jävla fin. Ingvar som vi köpte hus­et av har anlagt en fantastisk trädgård. Varje år kommer det något nytt, jättekonstiga ”tibetanska kroksablar” och elefantgräs. Vi var livrädda för det här med trädgård, men Ingvar är ett geni och den är nästan självgående. Att rensa ogräs är bara terapi och nu beskär jag äppelträdet på terrassen själv.