Konsten som tål klotter

Kjell Lööw med en Sture Valentin Nilsson och Bengt Berglund med eget verk. De står framför en Anette Fahlström. 
I förgrunden bordskivor av Stig Lindberg.
Kjell Lööw med en Sture Valentin Nilsson och Bengt Berglund med eget verk. De står framför en Anette Fahlström. 
I förgrunden bordskivor av Stig Lindberg.
1949 föddes den moderna emaljkonsten i Sverige. 1979 hölls den sista utställningen på Liljevalchs. Sedan föll konstformen i glömska. Tills nu. Gustavsbergs porslinsmuseum ställer ut verk från ett 20-tal konstnärer.

Gustavsbergs badkarsfabrik var ingen stillsam plats. Plåtpressar, kompressorer och ugnar lade en bullrande ljudmatta över arbetsplatsen. Badkar hängde i långa rader på tork. Men bland alla maskiner och industriutrustning pågick något helt annat. Där skapades konst.

– Gubbarna som jobbade med badkar var väldigt nyfikna på vad vi höll på med, så de brukade ta frukostrast för att kunna gå förbi och titta, säger konstnären Bengt Berglund.

Badkarsarbetarna och konstnärerna hade inte bara sin arbetsplats gemensamt. De arbetade med samma råmaterial – pressad stålplåt. Den krävde kraftfulla plåtpressar. De var nio meter höga och extremt utrymmeskrävande.

– Plåtpressarna hade använts i USA:s krigsindustri och 1947 anlände de till fabriken. De kom åkandes på pråmar in i Farstaviken, berättar museichef Kjell Lööw.

Det var Gustavsbergs dåvarande vd Hjalmar Olsson som fick idén att plåten kunde användas till mer än badkar. När plåtpressen hämtades i USA hade företagets folk också sett att amerikanerna använde målade emaljplåtar för offentlig konst.

Gustavsbergslegenden Stig Lindberg nappade efter viss tvekan på idén. Och 1949 öppnades ateljén för emaljkonst på badkarsanläggningens fabriksgolv. Flera av dåtidens framstående konstnärer kom dit för att pröva på. En av dem var Bengt Berglund, ursprungligen keramiker. Han lär vara den konstnär som producerat flest emaljkonstverk i ateljén.

– Jag jobbade med emalj i 30 år och var föreståndare för emaljverkstaden under några år, säger Bengt Berglund.

Han minns den extrema arbetsmiljön.

– En kompressor bredvid där vi jobbade fick hela stället att skaka, och det fanns väl både asbest och annat ohälsosamt i luften.

Och arbetet vid ungen var också häftigt.

– När luckan öppnades och plåten lades på för att matas in möttes man av ett eldhav och 800 graders värme som slog emot ansiktet.

Men inspirationen hämmades inte av den tuffa omgivningen. På den aktuella utställningen är Bengt Berglund representerad med flera verk. Några har idylliska skärgårdsmotiv – så långt från fabriksbuller man kan komma.

Emaljkonst fungerar bra som offentlig utsmyckning. Och konstnärerna strömmade till Gustavsberg som var den enda plats där de skrymmande verken kunde framställas. Emaljkost finns bland annat på flera tunnelbanestationer.

– Den är oöm och tål både klotter och klottersaneringskemikalier, säger Kjell Lööw.

Stig Lindberg upptäckte materialets hållbarhet och gjorde bordsskivor i form av emaljkonst.

– På dem kunde man spilla det mesta och till och med fimpa cigarren, säger Bengt Berglund.

Det är museichef Kjell Lööw och kuratorn Petter Eklund som kläckt idén till utställningen.

– Vi gick bland annat ut på Facebook och efterlyste emaljkonst. Det visade sig att många konstverk fanns kvar här i den närmaste omgivningen runt Gustavsberg. Det kan vara folk som arbetat här eller deras anhöriga som behållit konsten, säger Kjell Lööw.

1992 stängdes badkarsfabriken, och med den emaljkonstateljén. De gamla plåtpressarna levde dock vidare. De skeppades till Toyota för att användas vid bilplåttillverkning.

Fakta

Emaljkonst

Föddes: På Gustavsbergs badkarsfabrik 1947.

Material: Pressad stålplåt.

Bearbetning: En grundemaljering gör plåten svart. Sedan bränns en täckemalj av glaspulver in i plåten. Upp till 8–9 bränningar kan behövas.

Konstnärer som skapat i emalj: Stig Lindberg, Sven X-et Erixson, Endre Nemes, Egon Möller Nielsen, Carl Fredrik Reuterswärd.

Känt emaljkonstverk: Filmbranschens pris ”Guldbaggen” av Karl Axel Pehrsson.

Störst emaljkonst: Två konstverk på vardera 145 meter på Mälarhöjdens tunnelbanestation av Margareta Carlstedt.

Aktuellt: Utställningen ”Emalj på G” på Gustavsbergs porslinsmuseum.