Kultskyltarna: Älskade men ständigt hotade

"En stilikon", säger Birgitta Sörman om skylten ovanför hennes butik på S:t Eriksgatan.
"En stilikon", säger Birgitta Sörman om skylten ovanför hennes butik på S:t Eriksgatan.
Stomatol, Draken­ och Tag alltid Tulo – när hösten kommer och mörkret faller lyser de klassiska ljusskyltarna upp innerstaden.
Men skyltarnas existens är ständigt hotad eftersom de inte kan K-märkas.

Det var i början på förra seklet­ som Stockholm fick sina första ljusreklamskyltar. Den äldsta som finns kvar i dag är den lysande tandkrämstuben Stomatol vid Slussen från 1909.

När tekniken att fylla glasrör med neon utvecklades exploderade intresset och på 30- och 40-talen lystes staden upp i ett rött sken. Inte minst kring Kungsgatan, Vasagatan och Stureplan där Dagens Nyheter var först med en reklamskylt i neon 1924.

– Det var som ett stort folknöje att gå ut och titta på skyltarna, berättar Per Kallstenius, tidigare stadsarkitekt i Stockholm och en förkämpe för att behålla klassiska ljusskyltar.


Per Kallstenius, tidigare stadsarkitekt. Foto: Pekka Pääkkö.


Men många av skyltarna har försvunnit genom åren, som Dux-reklamen på Hötorget och Pommac-skylten med sina karaktäristiska bubblor. Inte heller i dag lever skyltarna säkert eftersom de inte kan kulturminnesmärkas.

– Det bästa är om en antikvarie på Stadsmuseet fastslår att det finns ett kulturhistoriskt värde för det har en betydelse för plan- och bygglagen. Annars är det den allmänna opinionen som kan kräva att skyltarna ska vara kvar, säger Per Kallstenius som menar att ljusskyltarna är en viktig del av stadsbilden.

– Dels är neonskyltarna vackra, dels har det här landet långa mörka och slaskiga­ perioder och då är skyltarnas ljus viktigt.

”Dels har det här landet långa mörka och slaskiga perioder och då är skyltarnas ljus viktigt.”

Per Kallstenius

Per Kallstenius var själv med om att instifta priset ”Lysande skylt” 1997 vars syfte­ var att stärka statusen på skyltkonsten. I dag ser han att det har gett resultat.

– Skyltkonsten är på väg tillbaka och neonet har fått en nystart där man utbildar glasblåsare igen som kan göra­ neonskyltar. Att ha lysande­ bokstäver är också enkelt i dag med led-teknik.

Gamla skyltar – ny teknik

Att intresset för ljus­skyltar är tillbaka märker också Magnus Näslund, VD på företaget Focus Neon.

– Utan tvekan är det så. Vi gör många renoveringsprojekt av klassiska skyltar.

Allt oftare byts neonet ut mot modernare teknik.

– Det finns en del miljöfarliga ämnen som kvicksilver i gamla neonrör. Fördelen med led-teknik är att den belysningen drar upp till 90 procent mindre el sam­tidigt som den gamla känslan­ behålls­, säger Magnus Näslund.

Här är några kultskyltarna! Vilken är din favorit?

Stomatol
Den mest klassiska av alla ljus­skyltar i Stockholm, så berömd att den ofta finns med i guideböcker för turister.

Sattes upp på Katarinahissen 1909 men flyttades 1933 till Klevgränd 1. Har under flera perioder varit släckt men 
i dag lyser de 1 361 glödlamporna.

Skylten ägs av företaget Cederreoth­ som tillverkar hälsoprodukter. När lägen­heterna i fastigheten ombildades fick den nya bostadsrättsföreningen namnet Brf. Stomatol-huset.
Georg Sörman
Sedan 1937 har herrekiperingen Georg­ Sörman på Sankt Eriksgatan 41 haft skylten med gentlemannen­ som bär hatt och har käpp.

– Det är en stilikon och symboliserar­ ett klassiskt mode. Den är särskilt läcker när man kommer från Sankt Eriks­bron på kvällen, säger butikens ägare Birgitta Sörman som tillhör tredje­ generationen Sörman.

Skylten gjordes av företaget Graham Brothers som hade sin tillverkning på Kungsholmen.
Odenplans bilskola
– Skylten innebär en riktig hemmakänsla. Jag är uppvuxen med den. Det är vår skola, vårt hörn och vårt Odenplan, säger Lars Rembjer som äger bilskolan som hans far startade 1954.

Skylten kan ha bidragit till att skolan blivit kvar på samma ställe.

– En gång kom det in en man och sa att han hade en miljon i cash i sin väska som jag skulle få om jag sålde lokalen. Men jag öppnade aldrig väskan. Byter vi lokal så har vi tappat vitsen med skylten och alltihop. Den är väldigt dyr i drift men den är värd det. Nu har jag fått en offert om att byta till led-ljus men det skulle vara riktigt samma sak.
Karla frukt
En lysande apelsin har i över 50 år lyst på Karlavägen 72. Skylten, som 2013 fick priset Lysande­ skylt, konstruerades av företaget Morneon som den kände neonljus­konstruktören Ruben Morne låg bakom.
Tobaksfabriken
Någon tobakstillverkning har det inte varit frågan om sedan 1965 på Maria Skolgata. Men när kvarteret på senare tid omvandlats till bostäder och kontor har de gamla skyltarna renoverats. Neonljuset har dock bytts ut mot led-belysning.
Draken
Biografen på Fridhemsplan gick 1996 inte längre att rädda – men den eldsprutande draken på taket blev kvar. Draken tändes för första gången 1938 i samband med att biografen invigdes.

2012 skulle skylten renoveras men var i så dåligt skick att en ny identisk skylt fick tillverkas.
Sko-Wera
Precis som Olssons skor levde skylten till Sko-Wera vidare när skoaffären lades ned. En eko-butik tog över och ändrade bara första bokstaven och så blev det Eko-Wera.

Men när även den affären gick i graven 2016 och en glasbutik flyttade in försvann skylten. En vasastadsbo köpte skylten och räddade den från att kasseras.
Biograf Park
Den sista september­ läggs den klassiska biografen Park på Sturegatan ned. Men den lika klassiska skylten har bättre odds att överleva.

– Vi ser inga skäl till att skylten ska försvinna. Den profilerar mer fastig­heten än verksamheten som finns 
i lokalen och den är viktig för stads­bilden, fastslår Henrik Maslov, förvaltare på fastighetsbolaget Tulia.
Sibyllans
I över hundra år har Östermalmsbor kunnat köpa sitt kaffe och te i butiken på Sibyllegatan 35. Den vackra neonskylten är dock tillfälligt nedtagen.
– Den ska led-belysning men kommer att se ut precis som tidigare, lovar Magnus Näslund som är VD på Focus Neon som renoverar skylten.
Tulo
Att stockholmarna älskar sina ljusskyltar är Tulo-skylten vid Sankt Eriksbron ett bra exempel på. När ägaren Cloetta på 90-talet tvekade­ inför att reparera reklam­skylten för halstabletten Tulo, som utgått ur sortimentet, ilsknade många till. Företaget fick backa efter hot om godisbojkott.

2011 fick skylten nästan hälften av rösterna när stockholmarna fick kora den snyggaste neonskylten i tävlingen Lysande skylt.
Expressen/DN
Alla som gått ner mot Gamla Stan från Slussen har sett reklamen som säger­ att man ska läsa DN på morgonen och Expressen på kvällen. Men under lång tid var skylten släckt.

– Fastighetsägaren lät bara skylten sitta kvar och jag tror inte att tidningsägarna betalade något för den. Men när jag var med och rustade upp hela kvarteret Medusa såg vi till att rädda skylten och få den att lysa igen, berättar arkitekten Per Kallstenius.
Olssons skor
Skoaffärens skylt kom upp i mitten på 1900-talet och sitter kvar än i dag 
– trots att stället i dag inhyser en bar och inte en sko­affär.

– Vi var så jävla glada över att skylten­ fanns kvar när vi köpte lokalen att vi inte hade något annat val än att utgå från skylten och döpa stället till Olssons­ skor. Det är dessutom ett bra namn på en bar, förklarar Jesper Ahlbom­ som köpte stället 2009.

I dag har baren en ny ägare men skylten­ och namnet är kvar.
Panasonic
Kanske inte särskilt spektakulär, men många har nog undrat­ om bakgrunden till skylten som lyser på taket på en fastighet på Hornstull.

– Vi hade tidigare reklamskyltar på fler platser i stan men i dag är det bara den kvar. Det bedömdes vara en bra plats med mycket trafik in mot Stockholm och förr var det fler skyltar på fastigheten. Den sattes upp 1991 enligt mina noteringar, säger Christer Ericsson, nordisk pr-ansvarig på Panasonic.