Tusen års kvinnoliv i skuggorna – nu lyfts de fram i ljuset

Karin Waern Åberg och Mia Ståhl Broborg, utställningsproducenter från Länsmuseet och Kulturhuset i Vallentuna.
Karin Waern Åberg och Mia Ståhl Broborg, utställningsproducenter från Länsmuseet och Kulturhuset i Vallentuna.
I år måste den mäktiga Estrids 1000-årsdag firas med en utställning, tyckte Vallentuna kommun. När utställningen nu är klar har den blivit en kavalkad av hela 20 mäktiga kvinnoöden genom ett millennium. Hela tre av dem är från Vallentuna.

I Vallentuna tänkte kulturförvaltningen först göra utställningen själva och bygga på med fler spännande kvinnoöden ur historien. Men när de berättade om sin idé för Länsmuseet blev de enormt entusiastiska till titeln Tusen år av kvinnokraft. Och tyckte att både idé och titel var så bra att de borde fungera över hela länet.

Förra året bad de alla kommuner i länet att föreslå kvinnor ur historien som de ville uppmärksamma. 129 förslag kom in, varav de allra flesta från senare tid. Så det blev också en runda med ett antal historiker för att hitta bortglömda kvinnoliv att berätta om.

Osynliga

– Kvinnohistorier är ju mer osynliga. De syns inte lika väl i det historiska materialet och det mesta är skrivet från en manligt perspektiv, säger Karin Waern Åberg, utställningsproducent på Stockholms läns museum som gjort utställningen.

Bland de många förslagen silades 20 kvinnor fram som levt och verkat i Stockholms län under de senaste tusen åren. Av dessa är hela tre från Vallentuna: Estrid Sigfastdotter, Gunhild Johansdotter Bese och Elsa Olenius (se faktarutan).

Krögare och slav

Till de andra spännande kvinnoliv som valts ut hör Brita Cruus, barnbarn till Axel Oxenstierna, som gifte sig med Jakob Lilliehöök redan vid 16 års ålder. Ett halvår senare var hon gravid änka. Kvinnor var inte myndiga men änkor är det. Hon öppnade krog i Barkarby och driver igenom att endast denna krog ska få utskänkningstillstånd, på bekostnad av de omkringliggande konkurrenterna. Hon skriver ner 329 av sina recept, bland annat på desserten ”Snömos”. Samlingen ger en unik inblick i hur de högre stånden åt på 1600-talet.

En annan är Evelina ”Mimmie” Crosby (1810–1900) som föds på den då svenska kolonin Saint-Barthélemy i Karibien. Hon är slav och skänks som bröllopsgåva till paret John och Emma Austin. En av döttrarna gifter sig med en svensk och Mimmie följer med till släkten Dicksons gård Skeppsta. Hon ska ha lärt sig svenska och fortsätter att ta hand om familjen. Och så är det Karolina Widerström, som fick kämpa för att som första kvinna utbilda sig till läkare, Sonja Kovalevsky (1850–91), den ryska matematikern som blev professor i Stockholm men ifrågasatt som ledamot av Vetenskapsakademien eftersom hon var kvinna. Det tog 50 år innan hon kom in.

Utställningen öppnar i dag, tisdag, och pågår fram till den 17 september. Sedan ska den fortsätta till Sigtuna och vidare runt i länet under åtminstone två år framåt.

Fakta

Tre kraftfulla Vallentunakvinnor

Estrid Sigfastdotter

Antas ha levt omkring 1020 – 1080. 

Född på gården Snåttsta i Markim. Gifte sig med Östen och bosatte sig i Såsta i nuvarande Täby.

Hörde till en av de hövdingasläkter som införde kristendomen i Sverige och därmed styrde landet. 

Tillsammans med sin make Östen en av de första som reste runstenar i Uppland.  Farmor till Jarlabanke, som också lät resa många runstenar.

Gifte om sig md Ingvar i Harg, i nuvarande Sigtuna. Flyttade tillbaka till barn och barnbarn i Täby när han dött.

Hennes grav vid Broby Bro hittades av arkeologerI  1995.

Gunhild Johansdotter Bese, (1475-1553),

Godsägare på Benhamra gård som hon tog över 1486. Gifte sig två år senare och tog då namnet Bielke. Efterlämnade när hon dog en bouppteckning för gården som är en av Riksarkivets bästa beskrivningar över en stormansgård från den tiden kunde se ut.

Interimsguvernör på Viborgs slott och län i Finland 1511–13. Beskrivs som kraftfull, behäftad och kapabel.

Elsa Olenius (1896–1984)

Född i Bollnäs, bodde i Vallentuna i slutet av sitt liv. En pionjär för barnkultur.

Startade barnteater på Stockholms stadsbibliotek på 1930-talet, där hon var bibliotekarie. Hade sagoläsning och ledde bokklubbar för barn.

1942 fick Vår teater egna lokaler på Medborgarplatsen. På 50-talet byggdes den ut med ytterligare tre fasta barnteatrar i söderort. Hon samarbetade också med Astrid Lindgren, som skrev pjäser till Vår teater.

Källa: Vallentuna kommun, Stockholms läns museum, Wikipedia, Riksarkivet