Min lokala hjälte

Lumparminnen sökes

Utsmyckade muckarkammar från 60-talet. Man bröt av en pinne varje dag fram till muck.
Utsmyckade muckarkammar från 60-talet. Man bröt av en pinne varje dag fram till muck.
Vapenfettet, ärtsoppan, eller väntan på kärleksbrev från hemmaplan – vad minns du själv bäst av lumpen?

Just nu samlar Armémuseum in berättelser från ett avslutat stycke svensk historia – värnplikten.

2010 avskaffades den sista resten av den allmänna värnplikten. Under de 109 år som systemet fanns beräknas flera miljoner svenskar ha gjort lumpen.

– Lumpen har inneburit mycket för ett stort antal människor. Det har varit en viktig institution som velat forma de unga generationerna, säger Anna Fredholm, intendent på Armémuseum.

Museet vill nu berätta de personliga historierna bakom de omkring 60 000 lumpenrelaterade föremål som finns i samlingarna. Via en hemsida på internet och en terminal på själva museet kan den som vill skriva ned sina egna lumpenminnen och skicka in.

En forskargrupp med etnologer och historiker sammanställer allt material i en bok och en utställning som kommer nästa vår.

– Vi måste rädda minnena innan de försvinner, säger Anna Fredholm och visar upp en toarulle som hittades på ett regemente på 90-talet.

På toapappret har en värnpliktig skrivit ”Soldatbekännelsen” – en berättelse som tar upp flera varv. ”Pendeln var sen och jag kunde inte sova. Ingen frukost fick man i dag heller”, skriver soldaten och konstaterar att ”jag lyckades i alla fall smita förbi vakten”.

– Det är sådant här vi vill veta mer om. Om magsjuka efter att ha ätit ur dåligt rengjorda matkärl och om hur fantastiskt det var att få äta sin ärtsoppa efter att ha varit ute i fält hela dagen, säger Anna Fredholm.

Även om Armémuseum har många föremål finns det flera nya som man vill ha in: maskotar som tillhört logementen som värnpliktiga försökt stjäla av varandra och udda saker från mönstring och muck, berättar Anna Fredholm.

– Många berättar om förväntningar och ångest inför mönstringen och många resonerar om huruvida lumpen gör pojkar till män.

91:an Karlsson, Soldat Bom, Repmånad, Min soldat (någonstans i Sverige) – lumpen har format såväl människor som populärkulturen. Synen på lumpen har också förändrats genom åren.

I ett brev som inleds ”Hej Raringen” från juni 1944 skriver en soldat hem till sin fästmö:

”Min längtan till livet är bestående och jag vill vara en tapper soldat, och som det heter, även dö för sitt land om det kniper. Men du förstår att det blir bistert ibland när jag längtar efter min Älskade och det långa året framför mig…”

Brevet berättar enligt Anna Fredholm mycket om beredskapstiden, då lumpen präglades av ideal som sedlighet och fosterlandskänsla. Ganska långt ifrån tonen i Soldatbekännelsen.

– Lumpen säger väldigt mycket om Sverige.

Fakta

Det här förknippar vi med lumpen

1. Vapenfett.

2. Rutigt överkast.

3. Krut.

4. Grönt.

5. Diesel.

6. Kläder.

7. Skofett.

8. Ärtsoppa.

9. Svett.

10. Uniformen.

Fakta

Några historier från värnplikten

”Snöbivacken i fjällen, frös som en hund, vi skulle stoppa sura strumpor och skidskor i sovsäcken, ha ett stearinljus i bivacken.”

”Arméns kalsonger, det var grejor det. Snodde skitmånga när vi fick nya och tvättade hemma själv.”

”Vapnet var läskigt första tiden. […] I slutet av lumpen så slängde man däremot med det ibland nästan oaktsamt.”

”Snuskburkarna användes i fält och vi hade alltid med oss frys­påsar som vi täckte över dem med när vi skulle fylla dem med mat. […] Vi hade dessa påsar för att förhindra magsjuka.”

bidra med egna minnen

Gå in på www.lumpenminnen.se och svara på enkäten. Har du saker du vill lämna in, kontakta Anne Fredholm på Armémuseum.

Källa: Armémuseum