Min lokala hjälte

Motvind för kulturföreningar

Många av Sollentunas kulturföreningar förlorar medlemmar.

Sedan 2005 har nästan 800 medlemmar försvunnit. Men några går mot strömmen.

– Släktforskning är ett tidlöst intresse, säger Margaretha Vinterholt.

De senaste åren har Sollentunas kulturföreningar kämpat med sjunkande medlemstal.

2005 hade 26 kulturföreningar som fick bidrag från kommunen drygt 4 100 medlemmar sammanlagt. 2011 var den siffran nere i 3 300.

I genomsnitt innebär det 30 medlemmar färre per förening.

– Det är inga jättetapp, men det minskar successivt. Många föreningar har svårt med återväxten, säger Margareta Grahn, kulturhandläggare på Sollentuna kommun.

Varje år har hon en budget på cirka 160 000 kronor att fördela på de aktiva kulturföreningarna i kommunen. Dessutom bistår kommunen med andra medel.

– Vi hjälper till med marknadsföring och annonsering, att trycka upp affischer till exempel, och så arrangerar vi en föreningsmässa varje år. Men om det räcker, det vet jag inte, säger Margareta Grahn.

En förening som går mot strömmen och ökar i antalet medlemmar är Sollentuna släktforskarförening.

– Vi är väldigt aktiva och det går bra, släktforskning är ett tidlöst intresse, säger föreningens ordförande Margaretha Vinterholt.

Hur lyckas ni med det?

– Vi brukar ordna föredrag och bjuda in föreläsare. Det är öppet för alla och då är det en del som blir nyfikna och vill bli medlemmar.

Margaretha Vinterholt lyfter också fram regelbundna öppet hus-dagar, kommunens föreningsmässa och så den egna hemsidan.

– Det gäller att vara ute och synas och visa vad vi håller på med.

Sollentuna folkdansgille en av de föreningar som har kämpat med en nedåtgående kurvor de senaste åren. Men där har de börjat vända trenden.

– De jobbar med att få in barnen och har lyckats ganska bra, de är en av väldigt få föreningar som har verksamhet för barn och ungdomar, säger Margareta Grahn.

Även Sollentuna Jazzklubb, som under sina 22 år har gästats av flera av den svenska jazzens storheter, kämpar med att bygga en bro mellan det gamla och det aningen nyare. Fokus ligger än så länge på glad- och swingjazz

– Vi ser att publiken sviker om vi har musik från 1950-talet eller senare, det är en svår avvägning.

Nu hoppas de att den nedåtgående trenden ska vända, säger sekreteraren Birgitta Gellermark.