När mörka krafter intar stan

Innan Anders Fager blev författare var han lärare inom försvaret och jobbade som spelutvecklare. I sin ungdom spelade han i postpunkbandet Dockan.
Innan Anders Fager blev författare var han lärare inom försvaret och jobbade som spelutvecklare. I sin ungdom spelade han i postpunkbandet Dockan.
Anders Fager skriver både smart och spännande skräck.

Hemma i lägenheten vid Fridhemsplan låter han mörka krafter svepa genom Stockholm.

Fullständigt fasansfulla saker sker men platserna är vardagligt bekanta: Frejgatan, Kungsholms strand, Odenplan eller Svarvargatan.

– Ja, jag vill att det ska vara så. Jag är helt monoman på detaljer, säger han hemma i köket vid Fridhemsplan.

Anders Fager debuterade som författare 2009 med novellsamlingen ”Svenska kulter”, som fick DN:s Jonas Thente att kalla honom ”en av våra mer aparta, och därmed intressanta, samtidsskildrare”. Ett par år senare kom ”Samlade svenska kulter”. Med nya boken ”Jag såg henne i dag i receptionen” inleder han en romantrilogi.

I centrum av denna första del står Cornelia Karlsson. En vacker och begåvad blandmissbrukare som hemsöks av det hinsides, en skör och stissig nattfjäril som fladdrar mellan samhällsklasser och subkulturer.

Kanske är hon häxa, kanske bara galen eller drabbad av droghallucinationer. Som läsare vet man inte riktigt och just därför blir det extra skrämmande. Men Cornelia väcker också ömhet.

– Det måste gå att tycka om karaktärerna även om de är egendomliga. Om läsarna gör det har man lyckats, säger han. Men hon är inte den konstigaste som förekommit i mina böcker. Jag har ju skrivit om en kvinna som är amfibie, tio procent reptil eller fisk, och som lägger ägg.

Det hör till skräckgenren att låta galenskap vetta mot ockulta förmågor.

– Det spännande är att man kan tolka henne som man vill. Är hon fullständigt skruvad eller är det vi som är skruvade som inte ser det hon ser. Åh, det låter så smart när jag säger det, men det var inte meningen från början att man skulle kunna tolka det som att hon går in i en psykos.

Skildringen av Cornelia tyder hur som helst på att han har kunskap om utsatthet och om barn som försummas. Men han förnekar bestämt att han hämtat ur egna erfarenheter.

– Jag kommer från ett förbluffande stabilt hem. Jag har inga trauman, jag tror att man kan vara konstnär ändå.

I nästa del av trilogin kommer CeO, Cornelias tämligen vidrige sugar daddy, att spela huvudrollen. Anders Fager är redan mitt uppe i en skrivprocess som struktureras med ”en jävla massa post it-lappar”.

– Jag tror inte att det går att skriva helt fritt i mer än 20 sidor. Att skriva är ju jävligt tråkigt. Det är själva idén som är kul. I 30 sekunder. Sedan ska du orka ta den idén och jobba med den i 30 timmar. Och efter det kommer du att se annorlunda på den. Men oj, vad jag låter pretto nu.

Men det är väl inte fel, det är ju ditt jobb du pratar om?

– Jo, men ibland får författare lite för hög stol att sitta på. Efter att jag varit med i Babel får jag en del väldigt märkliga förfrågningar, jag förväntas tänka djupa tankar och tycka en massa om allt möjligt. Men att vara ett förklarande orakel vore för hemskt.