Naturhistoriska riksmuseet firar 100 år i Frescati

Hundratals uppstoppade djur transporterades genom Stockholm vid flytten till Frescati.
Hundratals uppstoppade djur transporterades genom Stockholm vid flytten till Frescati.
Lantligt. Marken vid Frescati var billig och Vetenskapsakademien låg strax intill. Det var två av anledningarna till att man valde att bygga museet på dess nuvarande plats.
Lantligt. Marken vid Frescati var billig och Vetenskapsakademien låg strax intill. Det var två av anledningarna till att man valde att bygga museet på dess nuvarande plats.
Tornet växer fram.
Tornet växer fram.
Glaskupolen monteras.
Glaskupolen monteras.
Glaskupolen idag.
Glaskupolen idag.

I november firar Naturhistoriska riksmuseet att man funnits på den nuvarande platsen i Frescati i 100 år. Jubileet firas med öppet hus helgen 12–13 november.

Man tjuvstartar redan under hösten med jubileumsvisningar. Under året hålls också ”Forskarfnatt” första fredagen i varje månad – där barn och vuxna kan möta museets forskare som visar museets föremål, berättar och svarar på frågor.

Huset ska även snyggas till med fasadbelysning, ny skyltning och en upprustad park. Museet och dess historia kommer också att presenteras på youtube genom korta filmsnuttar.

Det nuvarande huset – i bland kallat Naturens palats – stod klart 1916. Än i dag är det Sveriges största museum, sett till ytan.

Museets historia sträcker sig dock dryga 250 år bakåt. I mitten av 1700-talet grundlades det som så småningom skulle bli Naturhistoriska riksmuseet. 1778 växte samlingarna ur lokalerna på Vetenskapsakademien och flyttade till Gamla stan.

1786 började samlingarna visas för allmänheten, och Sverige fick sitt första offentliga museum. 42 år senare, 1828, flyttade museet till nya lokaler vid Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm. 1901 hittade man platsen vid Frescati.

Kupolen ovanför entrén ritades in för att få in ljus i byggnaden, som från början inte hade någon elektricitet.

Under åren har det funnits önskemål om att få ha konferenser uppe i tornet men säkerhetsfrågor har satt stopp.

– Men akustiken vore ju perfekt för en kör eller konsert, säger väktaren Lars Söderström.

Han har jobbat här i två år och springer i trappor och kryssar fram genom salar.

– Det blir uppåt 1,5 mil om dagen, nattvakterna går nästan dubbelt så långt. En nattvakt som jobbade här tidigare gick ner 35 kilo.

Fakta

Det har hänt på museet under 100 år

Varje år besöker drygt 500 000 museet, som nu har fri entré.

Museet är en statlig myndighet.

I samlingarna finns över 10 miljoner föremål.

Tio utställningar är permanenta.

Ringmärkning av flyttfåglar har pågått här sedan 1913. Alla rapporter från andra ringmärkare runt om i landet skickas hit.

Döda djur med särskilda skyddsskäl, som sälar och rovfåglar skickas också hit för analys av hur de dött och om de påverkats av miljögifter.

1927 började museet göra modeller av fossiler i vax, vilka blev världsberömda. I dag används röntgenstrålning och datormodeller.

1937 uppfann den svenske entomologen René Malaise en smart insektsfälla som än i dag används av forskare i hela världen.

På 1960-talet upptäckte forskare på museet kvicksilver och andra miljögifter hos döda rovfåglar vilket ledde till ett förbud mot användandet av dessa gifter.

Ett nytt sätt att beräkna släktträd upptäcktes här 1966 och fick genomslag i hela världen. Metoden kallad kladistik är än i dag en standard inom forskningen.

Museet mäter sedan 1980-talet pollen i luften via 15 pollenfällor i Sverige. Pollen fastnar på en tejp och analyseras sedan i labben för att göra prognoser som publiceras på pollenrapporten.se

Sverige fick sin första IMAX – och kupolbiograf med plats för 260 personer 1992 när Cosmonova invigdes.

På museet finns en jourhavande biolog, Didrik Vanhoenacker, som kan svara på frågor om djur och natur från allmänheten. Fotografera ditt fynd och hör av dig till honom via Naturhistoriska museets webbplats; www.nrm.se

Källa: Naturhistoriska riksmuseet