Gubbängens egen popstjärna släpper nytt album

Nina Kinert.
Nina Kinert.
Nina Kinert i sin lägenhet där hon stänger in sig för att skriva låtar.
Nina Kinert i sin lägenhet där hon stänger in sig för att skriva låtar.
Pianot albumet är inspelat på, och tangenten Nina Kinert tvingas svansa runt.
Pianot albumet är inspelat på, och tangenten Nina Kinert tvingas svansa runt.
Nina Kinert i sin lägenhet, framför pianot, där hon stänger in sig för att skriva låtar.
Nina Kinert i sin lägenhet, framför pianot, där hon stänger in sig för att skriva låtar.
Ett defekt piano, en graviditet, en resa till Nya Zeeland, en drömduett. Efter tre år släpper Gubbängsbon Nina Kinert sitt nya album.
– Jag pysslar med lokalproducerad musik, säger hon.

Nina Kinert har trampat Söderorts gator i över tio år. De senaste fyra i Gubbängen. Det är också här hon har krampat ur sig albumet som släpps på fredag. Bakom ett smått defekt piano. Mer eller mindre instängd.

– Jag har skrivit skivan på det här pianot som är otroligt vackert men inte så bra. Vissa tangenter fungerar inte riktigt, säger hon och skrattar.

Känns som jag fått in alla delar av mig

Nina Kinert

– Bland annat mitten-c som sitter där i mitten och är rätt viktig, men många låtar har kommit till genom att undvika de tangenter som inte fungerar. Begränsningarna som det innebär har faktiskt tillfört något.

Pianot albumet är inspelat på, och tangenten Nina Kinert tvingas svansa runt.

Känslan i hennes förra album var starkt elektronisk. I fredagens släpp, som hon arbetat med sedan 2015, är känslan en helt annan.

– Det har varit kul att gå ut ur det elektroniska rummet och göra något mer organiskt.

Vad menar du med organiskt?

– Mer stråkar, pianot har fått ta mer plats och låtarna är mycket mer klassiska. Det känns som jag fått in alla delar av mig på ett sätt.

Primitiv upplevelse

Den musikaliska resan har inspirerats av två andra, både inre och yttre, resor. Nina blev gravid och fick barn, och stack sedan med den nyblivna familjen till Nya Zeeland.

– Två upplevelser som var väldigt lika varandra. Att få barn är liksom primitivt, men också väldigt spirituellt. Exakt så kände jag för Nya Zeeland också.

Nina Kinert i sin lägenhet där hon stänger in sig för att skriva låtar.

Man kan tycka att bestigningen av en vulkan skulle vara vad som utgjorde kronan på resan, men äventyret fick se sig slaget av ett strandhäng. Nina har nämligen tappat räkningen på hur många gånger hon sett filmen Pianot, men det har varit hennes favoritfilm sedan hon var tio år gammal.

Jag kommer aldrig flytta från Gubbängen, älskar det för mycket

Nina Kinert

– Den filmen är faktiskt anledningen till att jag spelar piano idag. Jag ville lära mig spela filmmusiken för att jag ville vara i den världen.

I filmen tar huvudkaraktären sin dotter till en strand i Nya Zeeland, och nu fick Nina ta med sin egen dotter till exakt samma ställe.

– I filmen är det kasst väder och regnar. Nu var det bara strålande sol och folk som badade och var lyckliga. Jag med.

Lokalproducerad musik

En av låtarna är en duett med Samuel Herring från amerikanska bandet Future Islands. Idén kom när Nina och hennes producent tänkte stort.

– Tänk om han vill ställa upp tänkte vi. Så producenten jag jobbar med skickade låten till honom och ett par dagar senare svarade han att han verkligen gillade låten och frågade om vi kunde ses i studion dagen efter. Det visade sig att han hade en svensk tjej och var i krokarna.

Flyttar du till Los Angeles om du får chansen?

– Jag kommer aldrig flytta från Gubbängen, älskar det för mycket. Jag och mina kompisar bygger by här. Har folk över gatan, upp på berget här bakom och runt knuten. Och producenten bor vid Skogskyrkogården. Jag pysslar med lokalproducerad musik.