Operans maratonman

Michael Weinius har förberett sig för rollen i två år sedan.
Michael Weinius har förberett sig för rollen i två år sedan.
Vissa operaroller är som maratonlopp. Sångarna måste sjunga starkt och högt i flera timmar.

Det gillar Michael Weinius från Lidingö . Hans mål är att få de tuffaste rollerna.

Att sätta upp Richard Wagners stora opera ”Lohengrin” är ett påkostat projekt. Varje uppförande blir så krävande att det blir mycket exklusivt.

En av de tyngsta insatserna i uppsättningen som just nu går på Kungliga operan görs av Hersbybon Michael Weinius. Han spelar huvudrollen, den okände riddaren Lohengrin, och Lidingö Tidning träffar den kraftfulle tenoren för en fika på Jernet i Lidingö centrum.

Hur känns det då att sjunga en sådan roll?

– Fruktansvärt jobbigt. Föreställningen är nästan fem timmar lång. Det är som att springa ett långlopp. Sedan har jag vilodagar mellan föreställningarna och då gör jag inget annat än att vila, säger Michael Weinius.

Även om ”Lohengrin” på Operan har fått en del negativ kritik för sin regi, så är alla överens om att Michael Weinius sånginsatser är ett mycket säkert kort.

Efter att i början av sin karriär ha sjungit baryton bytte han för åtta år sedan till att ta högre toner som tenor. Så fick han en mer speciell sångröst.

– Bytet gjorde att rösten kunde bära med sig lite av den djupare klangen som lämpar sig för Wagners roller, säger Michael Weinius.

Första gången han gjorde en Wagnerroll var då han sjöng Parsifal under en konsert med Värmlandsoperan i Karlstads domkyrka. Efter succén fick han uppdrag utomlands och kunde börja gästaspela som Parsifal i internationella operahus.

På frågan vilken roll han nu drömmer om att göra svarar Michael Weinius:

– Tristan i Wagners ”Tristan och Isolde”. Den hoppas jag kunna göra om sex år.

Sex år är vad det tar för en sångare att vid sidan av andra uppdrag repetera in en ny roll av den svårighetsgraden.

Orsaken till att Michael drömmer om Tristan är att rollen skulle göra honom ännu mer eftertraktad. Det finns inte många sångare i världen som orkar sjunga den.

Men just nu är ”Lohengrin” en passande utmaning. Den började han för två år sedan att förbereda sig inför.

– Det var ju en av mina önskeroller, så jag var väldigt glad när jag fick en förfrågan. Det är med skräckblandad förtjusning som man tar sig an ett så stort parti. Man sjunger i timme ut och timme in känns det som, säger han.

Föreställningen hade premiär i påskhelgen. Musiken och Michael Weinius sånginsatser har fått god kritik. Men flera recensenter ställde sig tveksamma till regissören Stephen Langridges tolkning där det medeltida dramat är flyttat till modern tid.

Michael Weinius tycker tvärtom att tolkningen är väl genomförd och påpekar att publiken gett föreställningen stående ovationer.

– Många saknar en svan som jag ska komma ridande på. De vill ha den romantiska bilden av Lohengrin. Jag tycker det är skönt att slippa den. Det behövs att man rör om i grytan annars förnyar vi inte den här konstformen, säger han.

Fakta

Spelar Wagnerroll på operan

Namn: Michael Weinius.

Ålder: 41 år.

Bor: Hersby.

Familj: Frun Anita, sonen Gustaf 14 år, och två hundar.

Aktuell: Spelar Lohengrin i Richard Wagners opera med samma namn på Kungliga operan. Totalt elva föreställningar spelas under våren fram till och med den 8 maj.

Dramats handling: I den ursprungliga versionen av operan kommer den okände riddaren Lohengrin ridanade på en vit svan för att rädda hertigens dotter Elsa ur en knipa. Hon har blivit oskyldigt anklagad för mord på sin far och därefter dömd till döden. Lohengrins enda krav är att Elsa inte får fråga efter vem han är, vilket hon senare inte kan låta bli att göra.