”Poliser blir vansinniga om det blir fel”

Dag Öhrlund är dubbelt aktuell 2018: i januari kommer en ny Truut, och i maj en ny Colt.
Dag Öhrlund är dubbelt aktuell 2018: i januari kommer en ny Truut, och i maj en ny Colt.
Dag Öhrlund är dubbelt aktuell 2018: i januari kommer en ny Truut, och i maj en ny Colt.
Dag Öhrlund är dubbelt aktuell 2018: i januari kommer en ny Truut, och i maj en ny Colt.
Sollentunas förmodligen flitigaste deckarförfattare är dubbelt aktuell 2018.
Mitt i har träffat Dag Öhrlund och pratat om fördomar, vikten av faktakoll och hur han egentligen hamnade i Sollentuna.

När Mitt i Sollentuna träffar Dag Öhrlund på Balders Bröd i Sollentuna centrum har han skrivit och medverkat i 63 böcker. Och i år blir det ytterligare ett par.

Den 18 januari kommer den fjärde kriminalromanen om Ewert Truut ut. I Se till mig som liten är kastas den buttre kommissarien in i en ny härva av ond bråd död, och på det privata planet fortsätter han brottas med sina fördomar – inte helt olikt författaren själv.

– Ewert är mitt alter ego, säger Dag Öhrlund.

Han syftar då inte bara på den Valiant 1974 ha en gång ägde, på alla John Silver han en gång rökte eller på kafé Ritorno på Odengatan där han fortfarande sitter ibland.

– Folk brukar fråga: har du alla fördomar som Ewert har? Ja det är klart att jag har, även om jag inte är i närheten av att vara lika kategorisk som han är. Folk som säger att de inte har några fördomar ljuger, säger Dag Öhrlund och fortsätter:

– De vanligaste fördomarna handlar om främlingsfientlighet och homofobi, så karaktären Ewert fick en chilenare och en bög till närmaste kollegor. Och efter två år älskar ha dem. Han utvecklas, men 60 års fördomar är inte så lätt att bli av med.

Ewert fick en chilenare och en bög till närmaste kollegor. Och efter två år älskar ha dem

Dag Öhrlund

Senare i år, i maj, släpps det som ska bli den sista boken i serien om kommissarie Jacob Colt och börsmäklarpsykopaten Christopher Silfverbielke. Och framöver kommer läsarna få stifta bekantskap med en ny karaktär med obehagliga egenskaper.

– Arbetsnamnet är Suzanne, och hon är mycket värre. Mer subtil. Folk brukar fråga om jag blir rädd när jag skriver om Silverbielke. Det blir jag aldrig. Men Suzanne skrämmer mig hela tiden.

 

Dag Öhrlund föddes i Stockholm 1957 och växte upp i Blekinge och Solna.

Som 14-åring fick han plats som pryo-elev på tidningen Vi Bilägare och det blev startskottet till en lång karriär som journalist och fotograf. Under 30 år har han skrivit för allt från Privata Affärer till Playboy.

En av höjdpunkterna inom journalistiken var tiden som frilans i Hollywood i slutet av 1980-talet.

– Jag fick åka med polisens gang units och bevakade Clint Eastwoods sista möte som borgmästare. Det var surrealistiskt att se Dirty Harry ta ställning till en villaägares ansökan om att få måla garagetaket rött.

Det var surrealistiskt att se Dirty Harry ta ställning till en villaägares ansökan om att få måla garagetaket rött

Dag Öhrlund

 

Idag arbetar han mest med det längre formatet, men han har forfarande nytta av verktygen från tiden som journalist.

Research och faktakoll, till exempel. Under arbetet med kriminalromanerna går varje kapitel ut på remiss till polisvänner som synar varje detalj under lupp.

En av dem frågade om en viss tjuv gick barfota, och när Dag svarat att tjuven antagligen hade skor på sig fick han lära sig att det i så fall heter skospår. En annan förklarade att det inte går att ta livet av sig med en slang från avgasröret i en splitter ny Jaguar – avgasreningen är helt enkelt för effektiv.

– Jag fick ge karaktären en Mustang från 1965 istället, berättar Dag och fortsätter:

– Det finns 20 000 poliser i det här landet, och ja, de läser deckare, och de blir vansinniga om det är fel.

 

När Dag Öhrlund lämnat Hollywood och kom tillbaka till Stockholm 1990 började han och hans fru leta efter hus i Norrort. Valet föll snart på Sollentuna, där han hamnat lite av en slump några år tidigare.

Det var 1984, och han hade stått åtta år i bostadskön utan att få något. Till slut fick han ett oväntat svar från handläggaren på Stockholms bostadsförmedling: ”Du får göra som alla andra och köpa ett svart-kontrakt”.

– Jag tände till och ringde upp chefen. Inom 30 minuter hade jag fått en ny handläggare, och dagen därpå fick jag ett erbjudande om en fyra i Tensta. Men jag hade varit ihop med en tjej som bodde i Tureberg så jag frågade om de inte hade något i Sollentuna istället och blev erbjuden en trea på Bygatan – men jag fick bestämma mig på stående fot och ta den osedd.

Jag hade varit ihop med en tjej från Tureberg så jag frågade om de inte hade något i Sollentuna istället

Dag Öhrlund

Nu har det snart gått 30 år sedan Dag och hans fru slog till på villan i Rotebro – den första som dök upp på marknaden när de väl bestämt sig för Sollentuna – och sedan dess har han haft sin bas här.

Vid sidan av skrivandet har han varit engagerad i den lokala kulturscenen, bland annat i de två författarsällskap som finns i kommunen: Sollentuna författarsällskap (där han varit medlem, ledamot och ordförande under sammanlagt 10 år) och Skönlitterära Sällskapet Stockholm Nord.

Bara detta  – att det finns två litterära sällskap i kommunen – ser han som ett kvitto på en levande kulturscen. Men det behöver göras mer om Sollentuna ska bli en kulturkommun värd namnet, menar Dag Öhrlund.

– Man behöver göra något för att få mer liv i Edsvik Konst & Kultur och få dit fler besökare. Det är ett fint ställe och skulle kunna vara en mycket mer levande kulturscen, på olika sätt. Det finns sannolikt väldigt mycket mer talang i Sollentuna än vad som kommer fram idag, säger han.