Pyssel – en hjälp i sorgen

Nackabon Viveca Nordlander är en av dem som står bakom pysselboken. Hennes son Love fastnar för en sida där man klistrar grodfigurer.
Nackabon Viveca Nordlander är en av dem som står bakom pysselboken. Hennes son Love fastnar för en sida där man klistrar grodfigurer.
”Sjukt viktigt” är en pyssel­bok, men en ovanlig sådan. I stället för gulliga djur får barnen pyssla med sprutor, sjukhussängar och handikapptoaletter.

– Boken ska hjälpa rädda barn och barn som sörjer, men också deras föräldrar, säger Viveca Nordlander.

Monika Nyströms man var svårt sjuk i cancer under ett och ett halvt år. Det blev många besök på Radiumhemmet. Och deras två barn var hos pappa – ända till slutet för fem år sedan.

– De såg cellgifter och blod­påsar kopplade till armen. De följde med till rehabiliteringsavdelningen och testade rullstolar. Det kändes väldigt konstigt om man skulle förvägra dem själva slut­stationen, berättar hon.

Den svåra tiden gav henne många insikter. Sjukhusen har väldigt svårt att ta hand om – och prata med – rädda eller sörjande barn. Och hela miljön är utformad för vuxna. Anhöriga barn har ingen plats, menar Monika Nyström.

– Mina barn gjorde som vuxna. De blev alldeles tysta på sjukhuset och gick längs väggarna för att inte var i vägen för doktorer och sköterskor. Det fanns ingen lekterapi för barn, det enda som fanns i terapiväg var för vuxna.

Hon tyckte det var konstigt. Var hon och barnen de enda anhöriga småbarnsfamiljerna på sjukhuset?

– Men jag såg att det låg unga cancersjuka kvinnor i de andra rummen. De var ju också mammor med barn.

Monika Nyström började engagera sig för att ge barn mer stöd då anhöriga avlider. Hon blev en framgångsrik föreläsare och valdes till lyssnarnas sommarpratare 2011.

Året därpå skrev hon en debattartikel i Svenska Dagbladet. Den lästes av socionomen och bild­terapeuten Viveca Nordlander och fritidspedagogen Helene Forsling, båda Nackabor.

– Vi hade själva planerat att dra i gång sorggrupper för barn här i Nacka eftersom Rädda barnen hade slutat med sådan verksamhet och hänvisade till kyrkan. Men alla vill ju inte gå dit.

De tog kontakt med Monika Nyström och det visade sig att de tänkte i samma banor. Resultatet blev inte barngrupper utan pysselboken ”Sjukt viktigt” på Idus förlag.

Den skulle vara glädjefull och inspirerande för barn som har det svårt, samtidigt som den kunde handleda vuxna i att våga samtala med barn om sjukdom och död.

Boken skildrar bland annat sjukhusmiljöer på ett mycket realistiskt sätt. Barnen får bland annat kika in i en operationssal, på en sjukhustoalett komplett med behållare för desinfektionsmedel.

Samtidigt gäller det att lösa problem. I operationssalen står en glasstrut på en vagn och på golvet ett par kängor. Får de verkligen vara där?

De tre författarna är också mammor och har kunnat testa boken på sina barn.

Viveca Nordlanders son Love som är med på intervjun och fastnar för en sida där man klistrar in grodfigurer på en landningsplatta för sjukhushelikoptern.

Monika Nyströms barn är förtjusta i en sida där grodfigurerna sitter runt ett stort uppdukat bord. Är det fest? Kanske ändå inte. Ett av grodbarnen gråter.

– För mina barn betyder bilden begravning. Man ser bland annat en kyrka i bakgrunden.

Den tunga bördan att förlora en partner gör det svårt att vara förälder och samtidigt prata om det svåra med barnen. Med bokens hjälp kan man komma i gång med samtalet. Och det är viktigt att prata förebyggande när en förälder är svårt sjuk.

Vad ska hända med mamma/pappa?

Men författarna hoppas att den också kan avvändas av vårdpersonal.

– Om man befinner sig på ett sjukhus med en svårt sjuk anhörig kan man vända sig till en läkare eller sjuksköterska: Kan du hjälpa mig att fylla i den här sidan? Då kan barnet få prata med någon annan än mamma, pappa eller morföräldrarna.

Monika Nyström, Viveca Nord­lander och Helene Forsling.

Boken skildrar bland annat sjukhusmiljöer.