Upptäck Gustav III:s hemliga pärla

Gustav III:s matsal.
Gustav III:s matsal.
Paviljongen sedd från Ekotemplet.
Paviljongen sedd från Ekotemplet.
Rummen på paviljongens nedervåning går i fil.
Rummen på paviljongens nedervåning går i fil.
Stora salongen – här har Louis Masreliez skildrad den antika gudavärlden målad på väggarna inom inramade fält, de är ägnade åt Jupiter, Apollo, Juno och Minerva.
Stora salongen – här har Louis Masreliez skildrad den antika gudavärlden målad på väggarna inom inramade fält, de är ägnade åt Jupiter, Apollo, Juno och Minerva.
Ljuskronorna är specialbeställda.
Ljuskronorna är specialbeställda.
Gustav III:s byst i Spegelsalongen.
Gustav III:s byst i Spegelsalongen.
Gustav III:s bibliotek.
Gustav III:s bibliotek.
Gustav III:s sängkammare. "Många tycker att sängen ser liten ut, men den är två meter lång. Däremot är rummet stort och det är högt i tak, så den framstår som mindre", säger Josefine Weilander.
Gustav III:s sängkammare. "Många tycker att sängen ser liten ut, men den är två meter lång. Däremot är rummet stort och det är högt i tak, så den framstår som mindre", säger Josefine Weilander.
Divanen. Så kallas rummet där Gustav III hade förtroliga samtal på just sin stora divan som fyller rummet.
Divanen. Så kallas rummet där Gustav III hade förtroliga samtal på just sin stora divan som fyller rummet.
Ett av gästrummen på de övre våningarna. Märk att här är takhöjden betydligt lägre än nere i de kungliga gemaken.
Ett av gästrummen på de övre våningarna. Märk att här är takhöjden betydligt lägre än nere i de kungliga gemaken.
Hit drog sig kungen undan för att koppla av tillsammans med sina vänner.

Gustav III:s kärlekshistoria med Hagaparken började som en semesterförälskelse. Till vardags bodde kungen inne på Stockholms slott, men sina lediga dagar fördrev han gärna intill Brunnsviken.

Här hyrde han i början, precis som vilken semestertörstande svensk som helst, huset Gamla Haga – ungefär där den turkiska kiosken i dag ligger. Han blev sedan så kär i platsen att han bestämde sig för att skapa ett mer bestående sommarnöje.

Tack vare sinnrika spisar och tjocka heltäckningsmattor kunde det dock också nyttjas under ett par vintersäsonger.

Gustav III:s paviljong skulle komma att bli kungens lilla oas. Olof Tempelman ritade och började 1787 bygga om det hus som stod på platsen, det så kallade Sten­huset.

Det var även här som kungen började sin dag den 16 mars 1792, innan han på kvällen åkte in till den ödesdigra maskeradbalen.

Kungen hann dock nyttja slottet, och här skedde det mer privata umgänget – och man sov gärna över.

Det kanske inte syns utanpå, men slottet består faktiskt av fyra våningar. Högst upp låg drottningens privata rum, utrymmen som i dag inte är öppna för allmänheten. På andra och tredje våningen finns gästrummen.

Kungens sängkammare är en dröm i siden. Många besökare undrar dock varför sängen är så liten. Sängen är drygt 1,80 lång, men är elegant ”borttrollad” genom den djupa och höga alkoven. Kungen var dock 1,65, så ingen fara.

Det största rummet i paviljongen kallas Spegelsalongen. Salongen har en vägg med stora fönster mot parken, en glasvägg mot vattnet och de övriga väggarna täcks av speglar.

Paviljongen är bara öppen under de varma sommarmånaderna, i år fram till den sista augusti. Höst, vinter och vår bommar man igen.

– Det är ett sommarhus och inte så väl isolerat. Alla möbler täcks över för att skyddas från kyla och fukt. Har möblerna stått i hundra år vänjer de sig vid årstidscyklerna, säger Josefine Weilander som visat oss runt.