Livet som aldrig tar slut på Fotografiska

Skådespelarna flyttar in på Fotografiska i nya pjäsen Två punkt noll som har premiär på fredagen.
Skådespelarna flyttar in på Fotografiska i nya pjäsen Två punkt noll som har premiär på fredagen.
Ensemblen repeterar pjäsens slutscen till tonerna av en Ennio Morricones Le vent le cri.
Ensemblen repeterar pjäsens slutscen till tonerna av en Ennio Morricones Le vent le cri.
Ett som är säkert är att vi föds och vi dör. Men, om vi kan leva vidare, vem tjänar egentligen på det.

Om det handlar pjäsen Två punkt noll som har premiär på fredag – på Fotografiska.

– Hela livet jagas vi sedan av tanken på att tiden begränsar vårt liv, säger regissören Stina Rautelin.

När den framstående mjukvarutvecklaren Elliot dör upptäcker hans fru att hennes make inte ger sig så lätt. Innan flygolyckan som tar hans liv har han skapat ett datorprogram med en virtuell version av sig själv.

Det är utgångspunkten för amerikanen Jeffrey Jacksons pjäs Två punkt noll. Dramat spelas i Sverige för första gången och ett av Fotografiskas konferensrum har förvandlats till en teater, där scenen tar lika stor plats som publikens bänkrader.

Efter sin bortgång, är Elliot död eller levande? Det som är säkert är i alla fall att omgivningen måste ta ställning till hans närvaro då han via sitt intrikat designade program dyker upp överallt där det finns en skärm och tycker, tänker, pratar och känner.

– Hela livet jagas vi av tanken på att tiden begränsar vårt liv. Det är människans drivkraft. Men vad händer med våra ambitioner om vi kan leva vidare för alltid? Och vad händer med dem som står oss nära, som inte får sörja att någon inte finns hos dem på samma sätt längre, säger pjäsens regissör Stina Rautelin.

Elliot vill leva för evigt via artificiell intelligens. Frågan är om hans omgivning är lika förtjusta i den idén. Särskilt hans affärskompanjon som sedan länge varit förälskad i Elliots fru.

Huvudrollsinnehavaren som även är pjäsens producent heter Jimmy Hanna. Det som lockade honom med en pjäs om artificiell intelligens var frågan om när programmen blir smartare än dess skapare.

– Det som är fascinerande och skrämmande är den dag datorprogrammen blir tillräckligt intelligenta för att utveckla sig själva. Är människans tid ute då, eller kommer ett AI-medvetande ha andra planer för oss, det är en eggande tanke.