”Mer strömlinjeformat än miljonprogrammet”

Ola Broms Wessel på Åsögatan där arkitektkontoret Spridd har sitt kontor.
Ola Broms Wessel på Åsögatan där arkitektkontoret Spridd har sitt kontor.
140 000 bostäder ska byggas fram till 2030, men hur ska de se ut?
Allt fler drömmer om klassisk arkitektur med tinnar och torn – ändå är det inte det som byggs.
– Den största drivkraften är att tjäna så mycket pengar som möjligt på varje kvadratmeter, säger arkitekten Ola Broms Wessel med kontor på Åsögatan.

Södermalm växer och förändras. Kvarteret Persikan ska få över tusen nya lägenheter, Söderstaden i Skanstull ska bli en ny knutpunkt och Hammarby sjöstad fortsätter att växa.

Men varje skissbild skapar nya diskussioner om vad som är fint och fult.

– Dagens byggande är mer strömlinjeformat och endimensionellt än miljonprogrammet, säger arkitekten Ola Broms Wessel, vd för arkitektkontoret Spridd.

Återskapar 1800-talet

Skiss över Sigfridshäll i Växjö. Foto: Spridd

Själv har han verkligen utmanat rådande stilideal. I ett projekt i Växjö försöker han återskapa arkitekturen från sent 1800-tal.

Det är en enorm utmaning. Det finns inte den kunskap eller hantverkstradition som man hade i början av 1900-talet, säger Ola Broms Wessel.

Ola Broms Wessel har själv jobbat med miljonprogramsområden och framhåller att de modernistiska idealen innebar en stor förbättring i levnadsstandard för många. Däremot förstår han inte det förbjudna i att återskapa klassisk arkitektur.

Det finns en moral och etik i att man ska kunna se årsringarna och vilket är en modernistisk tankebild. Men jag tror att man kan bygga en pastisch på både ett bra och dåligt sätt.

Arkitekturupproret kräver förändring

Sigvald Freylander i Sankt Eriksområdet, ett av få positiva exempel enligt honom. Foto Pekka Päkkö

Att många människor längtar tillbaka till äldre arkitektur är Arkitekturupproret ett tecken på. De motsätter sig fler lådbyggen och de modernistiska arkitekturidealen. Istället vill man se mer av klassisk arkitektur som man menar är estetiskt mer tilltalande.

– Vi har snart 30 000 följare på Facebook och undersökningar visar att 80 procent håller med oss, säger Sigvald Freylander som är ordförande för Arkitekturupproret.

Sankt Eriks-området på Kungsholmen, där man på 90-talet byggde 770 bostäder i en stil som påminner om 20-talet, är ett få goda exempel enligt Sigvald Freylander.

Moderna byggnader i City, som Waterfront och Hotel Continental, är det värsta han vet. Inte heller Hammarby sjöstad eller det postmoderna Södra stationsområdets försök att med speciella färger och detaljrikedom på fasaderna skapa en unik känsla räcker.

– Det är massproduktion och proportionerna på husen är inte bra. Varför göra något halvdant när man kan göra det fullständigt.

Moderat motion om klassiska stilideal

Politiskt väckte Moderaterna förra året liv i frågan genom en motion där partiet föreslår att förtätningen av staden knyter an till stenstadens slutna kvartersstrukturer och historiska stilideal. När Mitt i skrev om förslaget fick artikeln snabbt stor spridning och de många kommentarerna på sociala medier var nästan uteslutande positiva.

Oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M) lyfter även han fram Sankt Eriksområdet på Kungsholmen som ett lyckat exempel och har pekat ut Söderstaden som en annan plats där samma modell skulle kunna användas.

– Vi säger inte att man bara ska bygga sådant men idag är det nästan omöjligt att ens diskutera klassisk arkitektur, säger oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M).

Torleif Falk stadsarkitekt. Foto: Pekka Pääkkö

Årsringarna är styrkan

Mycket av debatten om hur staden ska byggas kokar ner till frågan om årsringar. Torleif Falk, Stockholms stadsarkitekt, säger att att årsringarna och mosaiken av olika perioder är styrkan i Stockholm

– Det är stadens identitet och karaktär och man måste förhålla sig till staden som helhet. Det är därför det är så svårt att säga att man bara ska ägna sig åt en sorts bebyggelse, säger han.

Kritiken mot att det bara byggs lådor tycker han delvis är orättvis.

– Om man nämner Hammarby sjöstad i det sammanhanget så tycker inte jag att det är mer lådmiljö än de stora områdena som byggdes under 20-talet. Där är egentligen alla hus likadana.

Hur tror du att man kommer att se på dagens bebyggelse i framtiden?

– Det är mycket en social utmaning, för staden har blivit delad av bostadsbrist och kostnadsökningar. Det skulle vara fantastiskt om vi kan skapa miljöer där det jämnas ut i högre grad. Det vi gör nu är vårt framtida kulturarv.

Fakta

3 byggstrider på Södermalm

Kvarteret Plankan: 

Ett fem våningar högt hus ska byggas på innergården i kvarteret Plankan. Till många grannars stora förtret.

”Det är vansinne att bygga här. Det finns mycket bättre platser att bygga nya hus på än innergårdar” har en av de boende i kvarteret tidigare sagt till Mitt i.

Kvarteret Persikan:

När detaljplanen första gången var ute för samråd sågades den av Skönhetsrådet. Husen var för höga och hade alltför olika karaktär.

Detaljplanen gjordes om och Skönhetsrådet blev nöjda.

Slussen:

Mastodontprojekt som väckt enormt mycket känslor. Senast var det Henrik Nerlund, kanslichef och sekreterare i Skönhetsrådet, som sågade att gångstråket förändrades i de senaste skisserna.

– Jag tror att det här är ett stort misstag. Det man gör är att klippa av stråket, gågatan, mellan Götgatan och Gamla stan, sade han till Mitt i Södermalm i september.

Fakta

3 begrepp att känna till

Miljonprogrammet: Politiskt program för bostadsbyggandet åren 1965-1975. Bakgrunden till programmet var en omfattande bostadsbrist.

Arkitekturupproret: Började som en grupp på Facebook 2014. Medlemmarna är inte arkitekter. Deras slogan är ”Det finns alternativ till fyrkantiga lådor”.

Stenstaden: Namn på den stadsmiljö med sten- och tegelhus som växte fram under 1800-talets senare del. Städernas stadsplaner fick ofta ett rutmönster med kvarter av rätvinklade gator och avenyer.