Så minns vi Grand Garbo

Ett par som höll Bröllopsfest på Garbos 1990. Margareta och Kurt Bojnäs
Margareta och Kurt Bojnäs
Under de 35 år som det festats på Grand Garbo har minnen för livet skapats. 
Här höll Margareta och Kurt Bojnäs sin bröllopsfest 1990. Och här festade Nicklas Sundberg med Ted Gärdestad.

– Jag saknar Garbo jättemycket, det är det bästa jobbet jag haft. Vi var som en stor familj som tog hand om varandra. Jag bodde i Haninge då men var inte ofta hemma utan bodde hos kocken på Järnvägsgatan. Jag hängde med Garbogänget varje dag, berättar Nicklas Sundberg (som då hette Carlsson).

Han började i grovdisken redan efter nian, som 16-åring. Och fortsatte sedan uppåt via findisken och portioneringen.

– Jag pluggade till kock och lagade även mat då och då, vi hade 200-300 lunchgäster varje dag. 1985/1986 var jag kock i flottan och låg inne i sju dagar och var ledig i sju. På mina lediga dagar passade jag på att jobba på Garbo. Jag jobbade dygnet runt och trivdes så bra.

Att sluta var det sämsta beslutet jag tagit

Nicklas Sundberg

De kokade ärtsoppa och köksmästaren gjorde en nasi goreng som Nicklas älskade.

– Pastarätten som vi serverade kan jag få smak av i munnen än i dag.

Bussade gäster från stan

Tio år senare sa han upp sig för ett annat jobb.

– Att sluta var det sämsta beslutet jag tagit, jag ringde veckan efter för att höra om jag kunde komma tillbaka. Men då var tjänsten tillsatt.

Nicklas minns med värme hur man körde en buss från Garbo till Kungsträdgården för att hämta upp gäster till fredagens och lördagens discon. Och sen skjutsade dem hem igen.

– Det var överfullt varje kväll! Och en jättebra stämning. Jag var här ihop med Ted Gärdestad, vi hade så kul. Jag saknar honom väldigt mycket. Jag trodde aldrig att Garbo skulle lägga ner, det känns jättesorgligt.

Dansade hela kvällen

Margareta och Kurt Bojnäs gifte sig på Grand Garbo

I dag har de varit gifta i 28 år, Margareta och Kurt Bojnäs. Privata bilder.

Kanske var Nicklas även här den där kvällen 9 juni 1990 när Margareta och Kurt Bojnäs ordnade sin bröllopsfest här.

– Vi gifte oss i Duvbo kyrka och körde sen ner hit. Vi fick hjälp med både personal och mat och bröllopstårtan bjöd Garbo på, berättar Margareta.

Margareta och Kurt Bojnäs gifte sig på Grand Garbo

”Vi var 40 gäster, den yngsta var 3,5 år och mina föräldrar äldst”, berättar Margareta Bojnäs. Privat bild.

Som hon minns det var det en av de första bröllopsfesterna som hölls på Grand Garbo.

– De tyckte att det var så himla häftigt att vi ville ha festen hos dem. Vi höll på mellan klockan 13 och 22 och dansade tills vi hade så ont i fötterna, det blev bröllopsvals förstås och så dj. Sen åkte vi hem till oss och fortsatte festa, minns Margareta.

Margareta och Kurt Bojnäs gifte sig på Grand Garbo

Bröllopsfesten pågick i närmare no timmar innan gästerna fortsate efterfesta hemma hos Margareta och Kurt på Järnvägsgatan. Privat bild.

De tre döttrarna var med och yngsta sonen låg i magen berättar Margareta.

– Villkoret för att skaffa ett fjärde barn var att jag skulle fria. Och jag ville så gärna ha en son, säger Kurt.

Ett par som höll Bröllopsfest på Garbos 1990. Margareta och Kurt Bojnäs

Margareta och Kurt Bojnäs. Foto: Pekka Pääkkö

Fakta

En adress för fest

Ungefär där grand Garbos och Gretas ligger i dag låg Stenvillan. Huset byggde 1880 som privatbostad och fick sitt namn genom det lär ha varit det första stenhuset i staden.

Sundbybergs köping köpte huset och i november 1901 startade restaurangen.

Åke Ericsson ( 1909-1999 ) har skrivit ner minnen om Stenvillan i boken Mitt i Sundbyberg:

Restaurang Stenvillan var länge en uppskattad restaurang i Sundbyberg. Den hade kommit igång ungefär samtidigt med att man började sälja sprit på Esplanadnen I Sundbyberg och under motbokstiden var det i allmänhet länga köer på fredagar och lördagar. Speciellt på bottenvåningens 3:dje klass. Restaurangen låg intill stadsparken men det var heller inte långt till polisstationen.
(Hämtat från Stadsmuseets blogg)

Huset revs i oktober 1969.

I huset som byggdes i stället öppnade restaurangen Tre travare i början på 1970-talet.

Grand Garbo grundades på platsen 1982.

På nyår hålls sista festen på Garbo, efter det stänger nattklubben ner.

Neon och konfetti – så blir sista festen på Garbo

Källa: Sundbybergs stadsmuseeum

Barfotadans och vänner under bordet

Många läsare har hört av sig med sina bästa minnen från den anrika nattklubben. Här får ni ta del av ett par av dem:

Athina Pliakou: ”Jag upptäckte den i juni 2017 när jag fick examen från Karolinska Institutet. Efter ”graduation ceremony” var jag och mina kompisar där för att fira! För mig var den första gången i en club i Sverige och jag blev så himla glad att hitta ett ställe som Garbo mitt i Sundbyberg. Jag själv är Sundbybergare och därför stolt över att vi har Garbo i vår kommun! Vad synd att det stänger!!”

Jennie Eriksson om minnena från Garbo

Jennie Eriksson dansade ofta barfota inne på klubben. Privat bild.

Jennie Eriksson: ”Jag och min vän Linda dansade ofta barfota inne på schlager golvet. Städaren undrade varje helg om vi inte va rädda om våra fötter – idag 10 år senare undrar jag hur vi tänkte. Men fan va roligt vi hade!!”

Margareta Gunnelind om minnena från Garbo

Margareta Gunnelind när det begav sig. Privat bild

alcazar på Garbos

Många liveband har uppträtt på Grand Garbo under åren. Bland andra Alcazar. Foto: Margareta Gunnelind.

Margareta Gunnelind: Dansade själv många kvällar på Grand Garbo och såg spelningar med bland annat Alcazar.

Sofie Nordh om minnena från Garbo

Sofie Nordh under en Halloweenfest på Grand Garbo. Privat bild.

Sofie Nordh:Jag har många roliga minnen från tiden på Garbo/Greta. Jag jobbade där från 1997-2000. Mitt i ombyggnationen av Greta bland annat. Vi var ett tight gäng som hade det grymt kul på vårat jobb med alla våra gäster. Vi jobbade och slet för att alla gäster skulle vara nöjda, vi var som en stor familj. Ett av det roligaste minnena är från när vi hade Halloweenutsmyckat hela Greta. 

Varenda gång vi kom dit så gick vår vän Pekka och lade sig under bordet

Mirja Miki Holm

Mirja Miki Holm: Var ofta på föregångaren till Garbo – Tre Travare – med sina finska vänner. ” Vi var ett gäng som åkte dit jämt 1977-1978 på lördagar när de spelade finsk musik. Vi jobbade i Maraboufabriken och bodde i Bromsten allihop. De hade fina vita dukar på borden då. Varenda gång vi kom dit så gick vår vän Pekka och lade sig under bordet. Han kunde inte dansa och var rädd att bli uppbjuden. När vi skulle hem så sparkade vi upp honom. Vi frågade varför han följde med om han bara skulle ligga under bordet, men han sa att han ville vara med oss. Vi hade så himla kul!”